söndag 18 januari 2015

Garntrassel och Jona

Nu är jag inne på att sticka igen. Eftersom det blivit en massa restgarner så håller jag på med en barntröja. Vilken jag i och för sig fått komplettera med ett par nystan. Så är det alltid, man kompletterar och så blir det lite över igen som kompletteras osv.
Men medan jag stickar på den så har jag fått för mig att jag ska göra vantar med mönster i flera färger. Som vanligt - gör en sak och tänker på en annan!

En gång i mitt liv stickade jag trefärgade vantar och mössa som jag sen tappade bort!!!! Förmodligen var de så otroligt tjusiga så någon snodde dem, men vad vet jag. Hursomhelst så tycker jag att det är krångligt med flera färger och garnnystan som ska hållas reda på, så det har inte blivit något mer av den varan. Och då menar jag flerfärgad mönsterstickning. Inte bara vanlig randning. Jag vill sticka men är samtidigt bekväm - otroligt dumt!

Men nu fick jag för mig att jag ville lära mig tvåändssstickning så jag gjorde en liten test och det var ju inte allt för komplicerat. Det enda är att man inte kan sticka så fort (sa hon som har bråttom jämt att bli klar!) och att man måste koncentrera sig på det man gör. Det är liksom ingen stickning framför en film på TV. Men perfekt för att samtidigt lyssna på musik, en bok eller kanske en pod.

Så... igår, när vi var iväg en sväng med bilen, köpte jag garn och mönster för att göra mina första tvåändsstickade vantar. När jag kom hem hade jag inget garn med mig!!! Någonstans på vägen har jag lagt ifrån mig påsen och sen inte tänkt på det förrän jag kom hem. Mycket märkligt. Här köper man garn och sen märker man inte ens att man inte har garnet med sig. Den här hjärnmassan i övre delen av min kropp har allt märkligare saker för sig. Ska det vara så svårt att hålla reda på händerna så dom inte ens kan hålla i en påse!.

Jag hade varit en sväng på Bodyshop. Faktiskt det enda stället jag var inne på förutom garnaffären. Antagligen la jag ifrån mig påsen där för att skruva av något lock. Vad vet jag. Hjärnmassan är inte villig att frammana något minne. Jag hörde mig för med butiken och mycket riktigt, där fanns påsen.

idag har vi varit en sväng - igen (!) och hämtat garnet. Vi passade på att ta en promenad i Uppsala också och stannade till vid en staty/bänk vid Fyrisån. Det är en het kille som ligger där. Det är bara att sätta sig och suga i sig värmen från hans kropp. Det är Jona och valfisken i kombination enligt konstnären som heter Kajsa Mattas och skulpturen heter "I dina händer - Jona".. Nåja, så mycket val kunde jag inte märka av, men det fanns vissa delar där jag inte skulle känna mig bekväm med att sitta. Karln är ju naken!
I tio år har denna uppvärmda bänk stått här utan min vetskap. Tänk vad man har missat. Det får nog bli en fototur bland statyerna i Uppsala när våren slår till.

Och nu... tillbaka till stickningen. Vi får väl se om lusten att tvåändssticka håller i sig eller om jag fått för mig att börja med oljemålning. Man vet aldrig.

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

6 kommentarer:

  1. känner igen mig - kan ju var kul och testa något nytt - och du har ju verkligen småfolk som behöver vantar bl a .

    SvaraRadera
  2. Så flitig och duktig du är på att sticka. Själv stickade jag mycket i mina yngre dagar. Fick lära mig att sticka på mitt första arbete. Det var en blå bolero.
    Tyckte bolero lät så konstigt .
    Det var nog någon som snodde det du hade stickat. Förstår det var fint.
    Uppsala har jag en vän som bor. Det var ca 3 år sedan jag var ner. Eftersom jag bor strax utanför Sundsvall så blir Uppsala neråt *ler*.

    Ha det så gott fina vän. En varm kram från mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går i perioder det här. Vi får väl se om jag står ut :)
      Kom in på en fika om du kommer nedåt :D Kram!

      Radera
  3. Hihi Slarvmaja ;-) Tur den var kvar i butiken...
    Har du aldrig sett denna skapelse? På sommaren är den sval och skön hihi. Den följer årstiderna liksom. Man sitter väldigt skönt på honom. Hihi
    Kram på dig och välkommen till stan så kan vi leka med kamerorna tillsammans kanske ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte ofta jag är i Uppsala och särskilt inte nere och flanerar vid ån. Tyvärr, för det är himla fint i Uppsala. Jag får råda bot på det. Vi få se om vi får till ett litet kamerameeting :D

      Radera