Kläder - detta miljöhot!

Ju mer jag tänker eko desto svettigare blir jag. Eftersom jag syr så kollade jag igenom tyger och vad dessa utsätter miljön för. Följande har jag hämtat från Sverigekonsumenter, Materialskolan.

Akryl - Kräver lösningsmedel och massor av kemikalier. Mikroplastpartiklar rätt ut i vattnet.
Bambuviskos - Stora mängder kemikalier och ett giftigt ämne vid namn koldisulfid (fosterskador) Detta är en riktig luring alltså!
Bomull - Bekämpningsmedel och vattenbrist. Om det inte är ekobomull alltså!
Elastan - Baddräktstyg typ plast. Mängder av kemikalier och lösningsmedel och plastpartiklar.
Polyamid (nylon) - stora mängder kemikalier och plastpartiklar.
Polyester - Vanligaste syntetfibern och materialet. Plast. Utvinns av petroleum. Cancerframkallande kemikalier och plastpartiklar. (Finns dock återvunnen polyester från petflaskor och utslitna kläder)
Fleece - VÄRSTING! Microplast i stora mängder som släpps ut via tvätt. Varje gång!
Viskos - Kemikalier som skadar nervsystemet och kan ge fosterskador.

Ull - Relativt bra
Lyocell - Miljövänligt och nytt.
Linne - Ganska bra.
Alpacka - Bra!
Hampa - Bra men finns bara litet utbud.

Alltså - vi får gå nakna helt enkelt!
Här kan man också tänka på att idag tvättas kläder otroligt ofta. Efter en dag så åker det i tvätten. Eller kanske man byter flera gånger per dag. Och varje gång matar vi fiskarna med plast.

Tänk på dessa enorma köpcentra där kläder hänger i milslånga rader. Då undrar man ju hur vi överlevt så här länge. De där tygerna som är bra för miljön är ju bara ett spott i havet. Och dessutom är ju priset för högt för gemene man.
Jag blir så frustrerad av att jag som konsument ska tänka på miljö när alla dessa kläder ändå finns! Jag är låååångt ifrån en shoppare och när jag ska ha något så får jag leta länge. Som jag sa till dottern när vi var ute i affärerna en gång: "herregud vad mycket kläder det finns som man inte vill ha!"
Ska jag dessutom välja "grönt" - ja, då blir det än mer problematiskt. Utbudet av ekotyger för att sy själv är ju inte heller särskilt stort.

Det är ju ändå märkligt att det över huvud taget FÅR säljas kläder som är cancerframkallande och kan ge fosterskador! Varför görs inget åt detta när det kommer rön efter rön? 

Och det är likadant med maten. Vi skulle inte äta torsk. Men nog fan var frysarna fyllda med fisken!
Vi ska äta mer eko och mindre kött - men kyldiskarna dignar av köttstycken varav hälften kommer från andra länder. Och palmolja ska vi bara inte tala om.

Men vi vet ju alla varför... MONEY, MONEY, MONEY....

Nu blev jag jättetrött!

 Läs även andra bloggares åsikter om Miljö, Kläder, Tyg, Material, Akryl, Polyamid, Polyester, Gifter, Cancerframkallande, Miljö

Miljö, såpnötter och en speleman

Jag försöker faktiskt. Vara miljömedveten. Men det är inte lätt. Jag känner mig lurad typ varje dag. Ska man ha koll på allt så får man googla på varenda vara redan i affären och handlingen kommer att ta 7 timmar. Minst!
Om man inte bara håller sig till Krav eller Eko då förstås. Men det gillas inte alltid av plånboken. Ibland är det rent löjliga priser. 
Det finns dock varor som man inte behöver köpa ekologiskt eftersom dom innehåller inga eller låga rester av bekämpningsmedel: 
Avokado, Sockermajs, Ananas, Kål, Sockerärtor, Lök, Sparris, Mango, Papaya, Kiwi, Aubergine, Grapefrukt, Cantaloupemelon, Blomkål, Sötpotatis

Men... palmolja. Denna billiga olja som används i typ allt. Försök att undvika det om du vill köpa småkakor t.ex. Det är i stort sett omöjligt för det finns i varenda kakförpackning!! 

Det är fruktansvärt hur vi förstör vår värld bara för att det ska vara så jävla billigt som möjligt och några få skor sig så förbannat. Skogar skövlas och orangutanger dödas. Men palmoljebossarna ser orangutanger som skadedjur! Dubbelt fy fan!! Läs om palmolja på Världsnaturfondens sida. Men om man nu skiter i att djur dör för att få äta sin jävla kaka så kan man ju kanske möjligen tänka på att det även är onyttigt. För DET är ju viktigt!

Nu har jag köpt såpnötter. Det är ekologiskt och ska användas i tvättmaskinen. Sen har jag läst på Råd&Rön att det är direkt värdelöst. Tvätten blir lika ren bara med vatten. Ja, men i så fall så kanske vi ska skippa tvättmedel helt och bara använda vatten! Jag tänker iaf testa. Och jag ska ta reda på mer. Om det sen inte funkar kan dom få ligga i en skål och vara fina.

Igår var jag kulturell. Jag och väninna var på Uppsala Stadsteater och såg Spelman på taket i en sista repetition. Så fantastiskt! Fyndig, rolig och otroliga sångröster! Se den!

Bild lånad från Uppsala stadsteater

Varför gör man inte sånt här oftare? Nej, för man är så jävla bekväm. Sitter och glor på TV:n eller plattan. Men ofta är det ju så att man måste boka så långt fram så man knappt vet om man är i livet längre. Gärna framförhållning, men med måtta.

Annars då. Jo, jag har gått ner 3 kilo på 6 veckor med Viktväktarna. Känns bra och lagom snabbt. Men nu är det helg och då slår vi klackarna i taket! Toodeloo!

Läs även andra bloggares åsikter om Ekologiskt, Krav, Miljö, Palmolja, Såpnötter, Spelman på taket, teater

Gifter och reklam

Angående förra inlägget om solskydd. Läste detta på Metro: "Solskyddsfaktorn lurar dig. Ger oss falsk trygghet". En hudläkare vid namn Birgitta Mellström  avråder ifrån att smeta in sig med solskydd över hela kroppen hela sommaren på grund av alla kemikalier! Tackar!

Bästa skyddet är alltså skugga, hatt och kläder. Men... stackars barnen då! Dom måste faktiskt smörjas in. Så...

Tidningen Hälsa har gjort tester på eko solskydd för barn. Den kan man kolla på HÄR.
Även tidningen Kurera har förslag på eko solskydd. Den kan man kolla på HÄR.
Sen har vi varianten gör-det-själv. Den finns HÄR.

Kravmärkning är ju snäppet bättre än Eko, men det tycks inte finnas i solkrämsvärlden. Men nog är det väl för jävligt att det ska finnas så oerhört mycket kemikalier i våra produkter!? Nu görs det ju visserligen tester och varje liten del av de kemiska preparaten är säkert så små så de går igenom. Men vem vet vad som händer om flera år om man ständigt gnider in sig med preparaten. Det är det ingen som vet.
Men vem vill bli gammal? Lev fort - dö ung och bli ett snyggt lik, som John Derek uttryckte det. Klart man inte vill bli gammal när man är ung, men det brukar gå över med stigande ålder.

Det värsta är att när man börjat kolla på sånt här, så kan man nästan inte handla längre. Men jag tänker att man får blunda ibland och välja eko när man kan. Tidningen Kurera har en lista på 10 ämnen du bör undvika. Men alltså - hålla reda på alla dessa ph, th, z och x-ingredienser. Man vill ju heller inte spendera flera timmar i affären för att välja sina produkter. Det är tråkigt nog som det är.

Men nu var det frågan om solskydd. Sen har vi ju all plast och kemikalier i kläder, tuggumi, parfym, stearin, vin, teflon, fluor... osv. Jag blir trött.

Något annat som gör mig trött. Eller mer förskräckt. Lappen med INGEN REKLAM TACK har blåst bort från postlådan och jag har inte kommit mig för med att göra en ny. Så... i brevlådan hälls nu högar av reklam. Bara tanken på hur många ton som jag undvikit att få under de år jag haft lappen där får mig att baxna.
Jag kollade igenom några av reklambladen och som vanligt insåg jag att det finns så fantastiskt mycket saker som jag inte vill ha! Men jag kanske är ensam om det. Klart folk vill ha reklam. Man kan ju göra ett klipp, som gör att man SPARAR (!) en massa (genom att köpa nåt du inte behöver?!)
Nu ska lappen upp!

Läs även andra bloggares åsikter om Solskydd, Gifter, Krav, Miljö, Eko, Reklam,

Terephthalylidene dicamphor sulfonic - man tackar!

Jag använder mig av solskyddskräm. Det är ett måste (sa läkaren) sen jag tagit bort två cancerfläckar i ansiktet. Inte aggressiva, men ändå cancer. Nu har jag då köpt en kräm med solskydd 50. För det skulle det vara sa läkaren.
Men.... nu kommer vi till det (o)roliga - innehållet. På förpackningen står det: inga parabener. Sen inget mer. Därför googlar jag och här kommer resultatet. Vissa har jag inte hittat men det räcker med detta! Rödmarkerat är detsamma som farligt!
Man kan tro att listan nedan gäller en hel drös med olika produkter, men det är alltså en förpackning på 50 ml. Kostar 150 kr!

Acua
Glycerin
Diisopropyl sebacate
Ethylhexyl methoxycinnamate – Hormonstörande ämne.
Ethylhexyl salicylate - Irriterande för huden
Butyl methoxydibenzoylmethane – UV-filter.
Dimethicone - Mjukgörare
Bis-Ethylhexyloxyphenol Methoxyphenyl Triazine - UV-filter
Octocrylene - Solskydd. Kan göra huden känsligare för ljus. Man kan se en  ökning av 
     fria radikaler som kan ge DNA skador. Detta skulle öka risken för malignt melanom.
Titanium Dioxide - naturligt, mineraliskt UV-filter
Aluminium starch octenylsuccinate - Klumpförebyggande medel. Giftigt för människans 
     nervsystem. Misstänks också ge andningsbesvär.
Drometrizole trisiloxane - Störd hormonbalans. Bröstcancer.
Seari acid triethanolamine - En mycket vanlig stark tensid (rengörande ämne) med
     avfettande  egenskaper. Irriterar huden. Kan skada levern.

Diethylhexyl butamido triazone - Rena rama giftet. Läs säkerhetsdatabladet om ni törs!
Potassium cetyl
Phosphate
Parfum/Fragrance
Synthetic wax
Acrylates/C10-30 Alkyl Acrylate Crosspolymer - Silikon troligen.
Aluminium hydroxide - En syntetisk ingrediens som ska skydda huden
Caprylyl glycol
Dimethicone crosspolymer - silikon
Disodium edta - konserveringsmedel - Bryter ner hudens skyddsbarriär och tillåter sig själv 
     och övriga ämnen tränga in i blodomloppet, fosterskador, binder sig till tungmetaller.
Glyceryl stearate
Palmitic acid - Palmolja
PEG-100 stearate - Cancerframkallande, allergiframkallande
Phenoxyethanol - Konserveringsmedel
Sodium hyaluronate
Terephthalylidene dicamphor sulfonic acid - Absorberar ultraviolett ljus
Titanium dioxide - pigment - Cancerframkallande
Tocopherol - Vitamin E
Xanthan gum - Förtjockningsmedel


Jag började med att markera de som hade miljöpåverkan, men det är typ alla så jag skippade det. Det känns ju inte alls bra att man kan köpa så mycket gifter på ett apotek! Kanske ska man undvika produkter som har innehåll som stavas med ph, th, x och z.

Jag är en person som varit oerhört sparsam med ansiktskrämer. Jag är för lat helt enkelt. Eller så glömmer jag att ta på. Men nu ska jag alltså vara tvungen att kleta in ovanstående kemikalier i ansiktet - där flera ingredienser är cancerframkallande - för att inte få cancer!!! Borde dom inte ha en sån här märkning?

Ungdomar av idag har en uppsjö av smink och mojs att kleta in sig i. Allt för att hålla sig ung, fräsch och orynkig. Jag kan lova att det fungerar för alla kommer förmodligen att dö innan femtio. Because you´re worth it!

Själv är man ju uppväxt med Nivea. Bara doften gör mig nostalgisk. Men jag använder inte den heller. Vilket jag skulle kunna. Däremot har jag börjat använda kokosolja. Men den har otroligt lite solskydd i sig. Det blir bredbrättad hatt i sommar! Och eventuellt någon giftfri eco-kräm.

Läs även andra bloggares åsikter om Kemikalier, Hälsofarligt, Miljöfarligt, Ansiktskräm, Solskydd

Garntrassel och Jona

Nu är jag inne på att sticka igen. Eftersom det blivit en massa restgarner så håller jag på med en barntröja. Vilken jag i och för sig fått komplettera med ett par nystan. Så är det alltid, man kompletterar och så blir det lite över igen som kompletteras osv.
Men medan jag stickar på den så har jag fått för mig att jag ska göra vantar med mönster i flera färger. Som vanligt - gör en sak och tänker på en annan!

En gång i mitt liv stickade jag trefärgade vantar och mössa som jag sen tappade bort!!!! Förmodligen var de så otroligt tjusiga så någon snodde dem, men vad vet jag. Hursomhelst så tycker jag att det är krångligt med flera färger och garnnystan som ska hållas reda på, så det har inte blivit något mer av den varan. Och då menar jag flerfärgad mönsterstickning. Inte bara vanlig randning. Jag vill sticka men är samtidigt bekväm - otroligt dumt!

Men nu fick jag för mig att jag ville lära mig tvåändssstickning så jag gjorde en liten test och det var ju inte allt för komplicerat. Det enda är att man inte kan sticka så fort (sa hon som har bråttom jämt att bli klar!) och att man måste koncentrera sig på det man gör. Det är liksom ingen stickning framför en film på TV. Men perfekt för att samtidigt lyssna på musik, en bok eller kanske en pod.

Så... igår, när vi var iväg en sväng med bilen, köpte jag garn och mönster för att göra mina första tvåändsstickade vantar. När jag kom hem hade jag inget garn med mig!!! Någonstans på vägen har jag lagt ifrån mig påsen och sen inte tänkt på det förrän jag kom hem. Mycket märkligt. Här köper man garn och sen märker man inte ens att man inte har garnet med sig. Den här hjärnmassan i övre delen av min kropp har allt märkligare saker för sig. Ska det vara så svårt att hålla reda på händerna så dom inte ens kan hålla i en påse!.

Jag hade varit en sväng på Bodyshop. Faktiskt det enda stället jag var inne på förutom garnaffären. Antagligen la jag ifrån mig påsen där för att skruva av något lock. Vad vet jag. Hjärnmassan är inte villig att frammana något minne. Jag hörde mig för med butiken och mycket riktigt, där fanns påsen.

Så idag har vi varit en sväng - igen (!) och hämtat garnet. Vi passade på att ta en promenad i Uppsala också och stannade till vid en staty/bänk vid Fyrisån. Det är en het kille som ligger där. Det är bara att sätta sig och suga i sig värmen från hans kropp. Det är Jona och valfisken i kombination enligt konstnären som heter Kajsa Mattas och skulpturen heter "I dina händer - Jona".. Nåja, så mycket val kunde jag inte märka av, men det fanns vissa delar där jag inte skulle känna mig bekväm med att sitta. Karln är ju naken!

I tio år har denna uppvärmda bänk stått här utan min vetskap. Tänk vad man har missat. Det får nog bli en fototur bland statyerna i Uppsala när våren slår till.

Och nu... tillbaka till stickningen. Vi får väl se om lusten att tvåändssticka håller i sig eller om jag fått för mig att börja med oljemålning. Man vet aldrig.

 Läs även andra bloggares åsikter om Tvåändsstickning, Handarbete, Skulptur, Jona, Uppsala

Strövtåg i hembygden

Jag och Gubbe tog en sväng med bilen tillbaka i tiden - närmare bestämt till Lunda i Sigtuna kommun.
Först åkte vi till torpet där Gubbes morfar är född. Vill ni se en bild från förr så klicka på bilden. Ni kommer då till Lundatolft och detta torp som heter Hörnet. På den bilden står Gubbes morfarsfar och morfarsmor. Det måste ha varit småväxta människor på den tiden, för den här dörren är otroligt låg!

Sen vidare till Lunda Kyrkskola där jag tillbringade min barndom. Kajorna var på plats liksom förr och ville gärna vara med på bild. Jag älskar kajor. Förmodligen för att dom fanns med under min uppväxt.

Här är skolhuset där jag växte upp. Vi bodde först på baksidan sett från bilden, i en liten hörnlägenhet på två rum och kök. Vedspis och rinnande kallt vatten var lyxen som fanns. När jag var i 12-årsåldern, flyttade vi upp på övervåningen. Då blev det tre rum istället, men stora sådana. Vi fick till slut lyxa till det med en toalett också.

Här är sovrumsfönstret på den första lägenheten. Rummet kan möjligen ha varit på 10 kvm och där sov fyra barn. Ett tag sov vi även nere i köket. För föräldrarna var det bäddsoffa i vardagsrummet som gällde.

Kyrkan - där vi barn tillbringat mycket tid, utan att för den skull bli det minsta religiösa. Men jag gillar fortfarande kyrkobyggnader och kyrkogårdar.

Stenen på baksidan av kyrkan, där man bara kan läsa texten kl 12.

På kyrktaket finns tre dekorationer. Jag har inte lyckats ta reda på vad de betyder eller vad årtalen står för.

Bodarna som tillhör skolhuset. Till vänster fanns vedboden. Den förvandlades senare till ett garage där farsan och äldre bror mekade bil. Där osade det svordomar som nästan fick klockstapeln att blekna. Kanske därför som de fick tjära den så ofta!
De tre andra dörrarna är utedass. Hit fick man gå och uträtta sina behov både privat och i skolan. Skolans dass var dörren längst till höger på vänstra byggnaden. Där fanns tre fjölar vill jag minnas. Så att man kunde sitta tillsammans om man kände för det.

På den här kullen, till höger om kyrkan, satt min fader och spanade ut över ägorna. Som ju inte alls var hans ägor, utan de s.k. "bonnjävlarnas". Han kunde sitta här länge och bara titta över rågåkern. Aldrig fick man veta vad som rörde sig i hans huvud.

Intill skolhuset ligger det som förr kallades "ålderdomshemmet". Här bodde tant Frej som bjöd på saft och tant Emely som jagade äldrebrodern med kvasten när han i vanlig ordning gjort något sattyg. Många olika karaktärer har passerat igenom denna boning. Numera tror jag att det är vävstuga här.

Under en liten bod fanns en stenkällare där pensionärerna i "ålderdomshemmet" ställde in allsköns konserver. Den höll man sig helst ifrån.

Risken fanns annars att man skulle bli instängd här av de elaka gossarna på skolgården.

Två enorma askar växer vid kyrkan. Dom är fantastiskt vackra. Jag kan tänkta mig vilket brak det blir den dagen dessa faller i backen. Här kan man se den vänstra gaveln på skolhuset, där låg den första lägenheten vi bodde i.

Innan hemfärd sätter sig en kaja i trädet intill som för att säga: "tänker ni åka redan?" Om det är samma som välkomnade oss ska jag låta vara osagt. Det finns en hel del kajor här, även om dom höll sig otroligt osynliga och tysta just den här dagen. Jag lovar kajan att vi snart kommer tillbaka.

Läs även andra bloggares åsikter om Hembygd, Lunda, Sigtuna, Lundatolft, Tingslunda, Lunda skola, Hörnet

Sopsortera mera

Vi var ju till Berlin i maj. Där kunde jag glatt konstatera redan i ankomsthallen att dom sopsorterade.
Vi satte oss och väntade på väskorna, för framme vid bandet kan man ju inte stå för där står ju alla andra från planet travade på varandra. Då kom en städtant (förlåt, hygientekniker menar jag) gående med sin vagn. En bastant kvinna med bestämda steg riktade in sig på tre sopkorgar i olika färg alldeles intill vår sittplats Det var en korg för papper, en för plast och en för övrigt. En man som råkade stå lite i vägen föste hon undan lite bryskt för att komma åt att tömma korgarna.
Hon öppnade överdelen på en av korgarna, lyfte upp plastpåsen som soporna låg i och så hällde hon ut innehållet i den stora sopsäcken hon hade på vagnen. Sen satte hon tillbaka samma plastpåse och satte på överdelen igen.
Ja, ja, tänkte jag, hon är väl sparsam. Sen tog hon de andra två korgarna och gjorde samma sak. Det vill säga, hon slängde ner alltihop i samma påse! Så var det med den sorteringen. Det började bra, men det slutade dåligt.
Eftersom min tyska sträcker sig ungefär till "ich bin ein Berliner" så sa jag inget. Tyvärr är det inte bara här som soporna först sorteras och sen slängs ihop i en enda hög. Sorgligt när folk nu försöker sortera.
Men kanske hygienteknikern inte tyckte att det var någon idé med det miljötänket, med tanke på flygplanen utanför glasväggarna.

Läs även andra bloggares åsikter om Sopsortering, Hygientekniker, Städtant,

Märkligt svårt, men jag försöker

Nu får jag nog snart sluta äta helt. Igår var jag och Gubbe på Ica Maxi för en storhandling. I mitt huvud surrade ekologiskt, rättvisemärkt och närproducerat. Jag kunde knappt handla.
"Du, nu får Gösta (katt) klara sig utan räkor i fortsättningen. Det finns inga kravmärkta". Gubbe stirrar på mig men säger ingenting.

Torsken (fisken alltså) har letat sig tillbaka, nu med MSC-märkningen, men den är ingen favorit, så den får vara. MSC-märkning ska det alltså vara, eller KRAV. 
Sen finns det ASC också. Då är det odlat och har WWF:s god-
kännande. Men på Ica Maxi var det massor av fisk som inte hade någon märkning alls. Jag gick där och började längta till Coop Extra där jag anser att det är bättre på den fronten. Fast jag gillar ju Ica bättre över lag.

De vegetariska alternativen letade jag efter i säkert en kvart, då jag till slut hittade lite i ett frysskåp. Där hade dom inte mycket att erbjuda. Kyckling däremot fanns det av varierad sort i en hel fryslänga.
Just kyckling vet jag inte hur jag ska göra med i framtiden. Jag köper alltid KRAV-ägg, men KRAV-kyckling finns ju inte att få tag i här. Man får ta det bästa alternativet. Vilket ju egentligen inte finns. Då ska man bo i Skåne för att få njuta av kravkyckling från Bosarp. För dom kan! 
Sen är det ju det här med livslängden. På fyra veckor ska pyttekycklingarna äta upp sig för att sedan hamna som filéer i butiken. TRETTIO DAGAR! (Till skillnad från en krav-kyckling som får leva minst åttioen dagar.) Man kan ju undra om man infört tvångsmatning. Och då kan man ju begripa att dom inte ens hinner gå ut! Det kan ju vara snöstorm hela deras liv i värsta fall. Men det kan ju också vara så att det är sommar och sol, men om det får inte en kyckling i storproduktionen veta något om. Nu letar jag efter närproducerad kravkyckling ifrån mindre gårdar och jag hoppas att dom som säljer dessa passar på nu och visar upp var dom finns. Hagby Gård i Västerås är en jag lyckats hitta på nätet.
Det finns ju en annan aspekt på det här med mat. Det är när man går ut och äter. Ibland kastar man ju i sig lite vad som helst bara för att stilla hungern om man är på språng. Och vad äter man då? Är det importerad kyckling, ko, gris eller ens det? Jag äter gärna vegetariskt, men det är ju fortfarande dåligt med veg-alternativ på många matställen. En wokad röra på q-åttan t.ex. vad innehåller den? Wokad gnu?
Det är faktiskt jobbigt när man får de här tankarna, men det är BRA att man får dom. Ska nog börja gå med plakat utanför affärerna. TÄNK PÅ VEM DU STOPPAR I MUNNEN. Eller likt en aktivist smyga mig in med otäcka bilder och lägga lite här och där. Nå... jag är låååååångt ifrån felfri, men jag tänker ändå lite på vad jag handlar. Sen slinker det ju ändå ned en och annan "orättvis" vara tyvärr. 
Jag har ju tre katter också. Det dom äter kan man ju bara spekulera i. Dock ska det tydligen finnas ekovarianter även här, så det ska jag kolla upp. Men det kan bli lika illa, eftersom kyckling är storfavoriten hos de tre lurvbollarna.
Ändå är mitt alternativ inte att bli vegetarian. Det är ju lika illa med grönsakerna förresten. Inte för den delen att dom kanske inte får gå ute, för det tror jag faktiskt inte att en sallad bryr sig om. Men man vet ju aldrig. Utan mer för att man ska veta vad man SKA köpa. Ska man kolla upp varenda grej man lägger i vagnen så skulle man få ägna en hel dag åt att handla.
Visserligen är det ju en pengafråga också. Till viss del. För jag vet ganska många som säger att dom inte har råd, när det gäller vissa saker i matväg (typ kött) men sen har man alltid den senaste smartfånen eller senaste kläderna. För att inte tala om "fredagsmyset" som kan bli nog så dyrt. Men sånt kan ju också vara viktigt.
Angående kött, säger jag som Temple Grandin: om vi inte åt kött så skulle det bara bli djur som får leva inhängnade på ett zoo. Vi skulle därmed inte ha kor, grisar och får i hagarna. Det är ju inte direkt så att man kan släppa dom vilda. MEN - vi kan se till att dom har det bra när dom lever!
Men hur det ska gå till vet jag inte. Vi blir ju matade från TV:n dagligen med kockar som lagar mat på den ena rödlistade fisken efter den andra. Dom slänger gladeligen upp jätteräkor på grillen, slickar sig om truten och klappar sig på magen.
Även om jag har vaknat sent så borde väl ändå dessa människor, som jobbar med mat, veta bättre och föregå med gott exempel.

Läs även andra bloggares åsikter om MSC, ASC, KRAV, Ekologiskt, Närproducerat, Vegetariskt, Kyckling, TV-kockar

Krispig vinterpromenad

Ledig som jag är har jag tagit mig en ordentlig promenad i solen. Det var alldeles krispigt ute. Just sådana här dagar går det att fördra vintern. Sol, lagom kallt och ingen blåst. Helt perfekt.
Nere vid hamnen var det vinterstilla. Inga båtar och knappt några människor. 

 

Det knarrade ordentligt under dojorna på promenaden. Mina ben klev iväg på älgvis som vanligt. Dom lever sitt eget liv och det är bara att hänga med. En härlig promenad blev det, men det var faktiskt ännu krispigare hemma. Nyponbusken var fullständigt djupfryst och glittrade mot mig i solen. Ändå blev jag inte sugen på nyponsoppa.

 

Men en kopp kaffe blev det naturligtvis när jag väl kom in. Lurvtussarna mötte mig och beklagade sig över att dom inte fått följa med.

Läs även andra bloggares åsikter om Promenad, Sigtuna, Hamnen, Vinter, Krispigt

En renare, grönare värld

Jag försöker tänka på miljön. Sopsorterat har jag gjort i många år och jag blir mörkrädd när jag ibland ser hur folk slänger precis vad som helst var som helst. Ändå har väl gemene man blivit allt duktigare. Det märker man inte minst när man ska slänga allt plast- papper- och plåtskräp i återvinningen. Det är nästan alltid fullt. Eller är det så att kommunerna är så usla på att tömma? Vill helst inte tro det senare.
Jag försöker i mesta möjliga mån att sortera men ibland blir även jag slarvig. Eller mer osäker tror jag. Som när man har en förpackning som ska slängas i plastbehållaren och den är full med klägg, gegg och fasttorkat gojs. Då är frågan om jag ska spola bort en massa varmvatten och hälla ut ännu mer diskmedel för att göra rent något som ska slängas. Det är en avvägning. Har jag plats och det fungerar så lägger jag in det i diskmaskinen för att sedan slänga det. Det brukar nästan alltid finnas ett litet hål där en burk eller ask får plats. Jag har chockat mina medarbetare flera gånger genom att ställa plåtburkar i diskmaskinen och delat upp förpackningar som varit mixade i plast och papp.
Hur som helst så försöker jag tänka efter. Jag tänker ofta på våra sopberg och då blir jag rädd. Usch vad mycket vi människor slänger. Jag blir orolig bara jag tvättar, eftersom vi har en avloppsbädd där jag bor och vattnet sedan rinner ut i vårt dike. Vattnet blir ju renat i bädden men det kommer ju ändå med en massa onaturliga kemikalier ut i vår natur genom tvättmedel, diskmedel, sköljmedel, hårmedel osv.

Men vi måste alla göra det lilla vi kan. Kom ihåg: vi lånar jorden av kommande generationer!

Det lustiga är att en del människor alltid måste ifrågasätta. Eftersom man kanske vet med sig själv att man är en miljöbov så ifrågasätts alltid sådana som jag. Till exempel så får jag ALDRIG göra något fel. Det är förbjudet. Försöker jag lära andra så måste jag själv vara felfri, trots att andra fortsätter med sitt slarv.
Något som grämer mig mycket är att jag kör bil till mitt jobb. En timme, fyra dagar i veckan. Det är ett måste eftersom det skulle ta mig 2 timmar att åka kommunalt - enkel resa.
Jag vill ha en miljöbil, men Gubbe säger att han vill att jag sitter i en riktigt säker bil. Jag vill ju gärna tro att detta går att kombinera. Det blir ju bättre och bättre även på den fronten. Jag tröstar mig med att jag under 15 års tid promenerade till mitt förra jobb.
Om det nu är så att ni vill men inte vet så rekommenderar jag sidan SOPOR. Där får man tips och råd om hur, vad och var man kan kasta sopor. Och välj för tusan miljövänliga produkter - SNÄLLA!
Och när ni ändå håller på kan ni gå med i Greenpeace också.
Det är ju inte lätt för oss konsumenter att hålla reda på allt som är rätt och fel. I denna stressade tid är det ingen som orkar göra annat än att få vagnen full och komma hem. Sen har vi ju det där med kläder. Vem har råd att köpa enbart ekologiska kläder? Och varför ska vi konsumenter alltid hålla koll själva på om kläderna innehåller nonylfenoletoxylat eller om fisken är rödlistad. Men... vi får göra så gott vi kan.

Läs även andra bloggares åsikter om Sopor, Miljö, Sortera, Greenpeace, Kemikalier

Nu har vi ljus, här i vårt hus...

När vi ändå är inne på miljö vill jag slå ett slag för STEARINLJUS. Karin Carlsson, på Svanen säger så här: "Om alla svenska konsumenter övergår till Svanenmärkta stearin-ljus skulle det minska våra koldioxidutsläpp lika mycket som om vi tog bort 15 000 bensinbilar från vägarna!" Alltså, det är inte lite det. Tänk bara på den mängd ljus man bränner upp nu runt julen. Det blir många bilar det. Det här fina ljuset till vänster köpte jag i helgen. Det är av äkta stearin från Ljusboden. (Nä, jag har inte betalt därifrån heller...) Det doftar pepparkaka väldigt mycket. God Ljusjul på er alla!