söndag 27 november 2016

Storm och stake

Det är storm utanför huset. Ryckvis storm. Enligt SMHI så är det 10 m/s på skalan. Och det är storm. I byarna är det 19 m/s! Det finns inte ens med på skalan. Det kan väl inte stämma? I så fall kan man tänka sig att skogen, som ligger en bit bort mot norr, säkerligen kommer att ligga tätt mot vårt hus imorgon.
Jag gillar INTE blåst! Jag blir obehaglig till mods. Tror att det ska hända något hela tiden. Vilket det säkert gör också om det är storm. (Pessimist ja visst!) Undrar om man ska sova på nedervåningen i natt ifall taket blåser av. Fast vi har ju vind. Alltså inte den som blåser, utan den som är under taket.

Nu har jag julpyntat klart. För nu. Det blev inget svärande över julstjärnan. Den hörde väl vad jag sa och hängde nästan upp sig själv! Tror jag ska klaga och oroa mig ännu lite mer.

Årets ljusstake har jag tänkt ut och sen engagerat Gubbe till att kapa träklabbe och såga kopparrör. Sen har jag målat rör och gamla kakformar - det gick typ bra. Sen skulle jag limma - det gick typ åt helvete. Limmet och färgen gillade visst inte varandra. Dessutom var en av kakformarna sned.

Men nu står den där. På vedspisen. Ifall limmet släpper och allt rasar ihop. Då tar det inte eld någonstans och sen är det bara att slänga in hela skiten i spisen och elda upp! Fast med min tur så rullar väl ljusen ut på golvet och eldar upp katten eller nåt. Jag kanske får göra en stödanordning. Undrar om jag kan låna lite av Gubbes hönsnät.

Sen har jag spanat in ett par skor, eller är det stövlar? Eller fotbeklädnad? Dom tänkte jag ha på nyår. Vad säger ni?
Fräcka va? Om jag bara skaffar mig en rollator så ska jag nog kunna ta c:a 10 steg i alla fall. Toodeloo!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

fredag 25 november 2016

Synkronisering och trådhelvete

Min sämsta gren är tävling! Jämt ska det tävlas. I allt! Den enda gången jag tävlat och vunnit var när jag var spermie. Men förmodligen var alla andra döda.

Nyss fick jag se något på tuben som jag aldrig sett förr. (Ni vet man googlar på något och får upp helt andra saker) Synkroniserad gång! Alltså, va? Och jag förmodar att det var en tävling. Och vad jag förstår så finns det bara i Japan. Man får kolla en stund innan något händer. Och bli inte avskräckta av utroparen som likt en linedancecaller hojtar riktningen.

Jag har ju tidigare sett synkroniserad isdans. Vilket faktiskt är fint. Vad blir nästa? Synkroniserad cykling? Skulle vara kul att se. På enhjuling!

Nu har jag (efter att ha kommit på minst 15 nya svärord) sytt min första klänning i tunt stretchtyg på min overlock. Det var ju inte just klänningen som var problemet, utan att jag inte fick till trådarna (som just då hette trådhelvetesfanjävlar). Det är många inställningar som jag inte är hemma på än. Men det kommer väl. Om sisådär 15 år om man får leva.

här blev den hur som helst. Tyget jag valde var väl inte det bästa, men det var på rea och asbilligt! Så jag tänkte att det passar bra att öva på. Vad som inte var så bra när man skulle sy första gången var att det var så tunt och sladdrigt samt randigt! Vad tänkte jag? Jag är otroligt bra på att krångla till det för mig.

Men alla ni som var med och presentade mig med denna overlock:
Ni ska veta att jag älskar den! Även om den ger mig motstånd och nya svärord. Det är liksom en ny värld! Det svåraste nu är att bestämma sig för vad jag ska göra härnäst.

Jag har varit ovanligt effektiv i dagarna. Jag (med hjälp av Gubbe!) har köpt alla julklappar till de 17 barnen. Rekordtidigt! Sen har jag adventspyntat också. Det gick ovanligt bra, men då ska sägas att jag ännu inte hängt upp den där pappersstjärnan som man aldrig får rakt. Då kan ni räkna med att det kommer att osa här!

Glad fredag och trevlig advent på er alla!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

måndag 21 november 2016

Var skeptisk!

Jag såg ett inlägg på Fejan häromdagen. Det var från en sida som vi inte behöver nämna. En del tror att inläggen är riktiga och sprider dom som det! Det var ironi på hög nivå, där det skulle föreställa en ung kvinna utan hjärnceller som påpekar att "landsbygden inte behövs längre för allt finns i stan." Roligt iofs, men det som jag tyckte var roligast (fast även lite oroligt) är kommentarerna. Bl.a:




















Alltså, den där sista personen. *skrattar* Kommer in från ingenstans och påpekar: HENNE. Notera även hur många "tummen upp" den översta fått. Skrämmande!!!

(Viralgranskaren har dessutom satt en varning för denna sajt pga att folk tror att det är sant! Ni kan själva läsa hela listan på sajter som sprider oriktigheter HÄR.)

Jag älskar ironi. Därför utgår jag alltid från att folk skojar/skämtar/driver med/ironiserar - stryk det som ej önskas - med mig. Det är också därför jag är sjukt skeptisk till allt!
Men det är svårt att tolka om folk fattar ironi. Eller ens skämt. Jag har många gånger undrat över hur många som inte fattat att jag skojat eller varit ironisk i mitt liv. Fast, vad ska man göra åt det nu? Då är då och nu är nu och aldrig mötas de två!

Själv är jag uppväxt i en familj där ironi och sarkasm stod som spön i backen. Ett skydd förmodligen för att slippa prata allvar. Vilket vi aldrig gjorde! Vi barn blev uppväxta på mjölmat och ironi till frukost, lunch och middag. I bokhyllorna trängdes MAD och fantomen med något urgammalt lexikon, där människans kropp var de mest bläddrade sidorna. Ja, det fanns väl någon gammal Mickey Spillane också.
Farsan var ironins och sarkasmens mästare. Han hade dock inte någon pejl på folks känslor. Han skulle aldrig ha fattat om/att man/nån blev ledsen. Om han mot förmodan skulle märkt det, så skulle han ha blivit irriterad. Men rolig var han. Elakt rolig.
Jag hoppas innerligt att jag aldrig gjort någon ledsen med min ironi! Men dom galna (hm!) människor jag umgås med nu för tiden har nog lärt sig hur jag är och finner sig i det. Eller så tänker dom att det inte går att lära gamla hundar sitta.
Voff!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

torsdag 17 november 2016

Munsår och matnoja

Vad har jag gjort för ont? Nu har jag fått munsår! Just som förkylningen börjat plana ut. Men som hon sjöng: "I never promissed you a rosegarden...". Nä just det, och här växer inte rosorna nåt vidare.

Viktväktandet går vidare. Det går över lag bra, men igår kväll fick jag ett sånt där hemskt sug. Jag såg flytande ost överallt. Det är sånt där som kan få en att gå bärsärkagång i kylskåpet och bara proppa i sig; filmjölk med korv, sill på pannkaka, ja, vad fan som helst!
Men... jag vet att jag blir inte nöjd ändå. Bara för att man inte har just det där som behövs och istället tar något som hjärnan inte vill ha. (Morot t.ex.) Alltså morot är gott. Jag gillar det. I alla former. Men INTE NÄR JAG ÄR SUGEN PÅ OST! Och om man nu inte kan stå emot utan proppar i sig allt det där man inte skulle så har man värsta ångesten. Hade jag haft Camembert hemma så hade jag nog ungsbakat den och hällt på hjortronsylt. *dräglar*

Det verkar som att hjärnan och käften har något ihop. I alla fall vad gäller mat. I alla fall vad gäller mig! För man är ju inte hungrig. Man vill bara HA NÅT! Och det är det jag försöker upphäva med hjälp av Viktväktarna.

För det är ju hjärnan som äter:
   Sitta och mysa - äta.
   Sysslolös - äta.
   Kolla på TV - äta.
   Ta en paus - äta.
   Umgås - äta.
 
Den här gången stoppade jag in ett tuggummi. Det hjälpte. Inte vill man ha ost med minttuggummi i munnen. Men tuggummi är ju inte ett särskilt bra val för man kan trigga igång hungern. Men nu var det sent på kvällen och när jag tuggat klart var det sängen.

Apropå ost så provade jag LCHF en gång. Det var hemskt. I början var man ju glad att kunna äta ost i mängder, men det gick snart över. Sen var det bara såsigt alltihop. Vi stod ut en månad. Hur mycket jag gick ner? Noll kilo! Däremot fick det mig att aldrig mer vilja äta gräddgratäng på jordärtskocka! *kräks* Ost däremot funkar fortfarande! Tyvärr!!!
Min slogan efter den vändan: Får jag inte bröd så blir det min död!

Men jag gratulerar dom som fått det att funka. Vi är ju alla olika. Tackålov! Men nu har det ju kommit en ny variant: LCHQ där Q står för quality. Det låter ju inte så dumt att byta fett mot kvalité. Men imorgon finns säkert en ny. T.ex. ECRLR - Eat Carrots Run Like a Rabbit
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

onsdag 16 november 2016

Fisar och Trådträdning

Apropå gyn i förra inlägget. Jag vet inte hur många gånger jag gick igenom det där besöket innan jag ens kom dit! Som till exempel vad bör man tänka på innan? Förutom att duscha då. Ja, man kan ju kanske låta bli att äta blomkål, ärtsoppa eller bönor!
Jag kunde inte låta bli att fundera på hur många gånger gynekologerna fått en fis rakt i nyllet. Sånt kan göra en nervös och just därför släppa lös vindarna. Men det klarade sig. Tackålov!

Nu har jag beställt mer tråd till min overlock. Men det tar ju evigheter tills det kommer. Så jag bestämde mig för att trä i vanlig tråd. Att jag inte tänkte på det! Så... jag skred till verket. Förr eller senare lär jag ju bli tvungen att trä så det var lika bra att starta direkt.
Här kan ni se hur mycket pickelimick det är i en sån här maskin. Och fyra trådar ska träs både kors och tvärs. Jag blev lite svettig i början kan jag säga. Och fick fanimej inte till det. Det är ju alla dom där delarna som man inte blir klok på vad dom heter och var dom sitter.
Men så tog jag loss alla trådarna och började från början. Och heureka - det gick! Sen kunde jag fortsätta att sy. Den här gången blev det en mössa. Det är ingen vacker skapelse direkt. Men jag gjorde som första sytest en mössa av återbrukat tyg till Marsipanrosen med en pokèmon på. Då ville så klart lillasyster också ha en. Pokèmon - världens förbannelse.
Nu ska jag övergå till att sy.... ja, vi får se.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

tisdag 15 november 2016

Tittifitti och fula fiskar

Idag har jag varit hos gynekolog. En helt ny. Manlig. Sånt där är inte kul. När man inte vet vad det är för figur. Jag menar jag lägger ju inte upp underredet hur som helst för en tittifitti.
Men det visade sig vara en trevlig sort. Fast... sen när jag ligger där - uppfläkt som en uppsprättad gnu - och han kört in fingrar, stavar och stora skyfflar (känns det som) så säger han: "jag är ju egentligen inte gynekolog". Det är så det svajar till lite och under en hundradels sekund funderar man på om han tillhör lokalvårdarna.
Så jag sa: "nähä, vad är du då? Veterinär?" Då smilade han lite och sa: "ja, specialist på hästar".

Men sen förklarar han att han utbildar sig vidare till allmänläkare och är inte så himla bra på just ultraljud. Därför kommer en kvinnlig gynekolog in och sköter den delen. Ja, mycket ska man vara med om.

Vet ni hur många smeknamn det finns på det kvinnliga könsorganet? Hur många som helst! Hallongrottan, Gullefjun och Cylindern t.ex. Sen finns dom vanligare: Snippan, Fittan, Muffen, Musen, Muttan, Murvan och Busken. Är det inte fantastiskt!? 

Och hur många namn finns det för den här kroppsdelen?
Inte så många va?!

Apropå fitta förresten...
Den här figuren vid namn Bert K är ju i full gång som vanligt. Bostäder på hjul är det senaste. Först hyrde han ut asylmottagningar till migrationsverket. Han skiter ju fullkomligt i människorna. Men kan han tjäna en krona nånstans så passar han på.
Nu är det alltså dags att gräva guld med hus på hjul. Dessa ska tillverkas i Polen. Då undrar man: var ska dom placeras? Ingår bajamaja? Och är det nåt nytt? Husvagn har väl funnits länge.

Han drar dessutom en parallell mellan sig själv och Trump. Varför är jag inte förvånad? Dom till och med liknar varandra.
Oj, där kom det med någon släkting också. Men han ser i alla fall trevlig ut.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

måndag 14 november 2016

Sytt och sånt

Nu har jag äntligen fått snurr på min overlockmaskin. Men nu är det ju så här att maskinerna kan ju vara hur bra som helst, men det är ju ändå en människa som styr spakarna. Så kan det gå åt helvete ändå. Nu kan jag ju inte säga att det gått åt helvete, men det är ju en del att lära. Som hur trådspänningen ska vara t.ex. Men här är det lerning by doing som gäller.
Sen blir det ju aldrig bättre än mönstret man har heller. Jag kanske ska ta och köpa några loppisbyxor i olika storlekar som ser bra ut och klippa efter istället. Det är inte alltid mönstren är bra.
Men hur som helst har jag fixat en mössa (som mest var test och som jag glömde ta bild på) och tre par mjukisar.
Det finns ju så oerhört mycket coola tyger. Byxan i mitten är återbruk för det var tidigare en t-shirt som inte dög åt Gubbe. De andra tygerna köpte jag på symässan. Där gick man omkring som en sockerberoende i en godisbutik. Svårt att välja.
Men nu... kan jag inte sy längre. För de medföljande trådrullarna är SLUT! Varför köpte jag inte ett gäng syrullar samtidigt??? Så nu ska det beställas så jag kan fortsätta. Det ligger ju massor med tyger som bara skriker efter att bli sydda!

Ute ligger en grå filt över världen och plusgraderna håller på att äta upp snön. Typiskt! Fåglarna är hungrigare än någonsin och jag matar och matar. Igår hade jag en svartmes på besök. Den har jag inte sett här förut. Och till och med pilfink. Stadsfågeln har fått gröna-vågen-känning.
Här har vi en annan som vill ha uppmärksamhet hela tiden. När jag försöker fota fåglar hänger han mig i hasorna. Får han inte uppmärksamhet så klättrar han upp i träden. Fattas bara att han börjar kvittra också. Tokkatt!
Frazze och jag säger på återseende!
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

fredag 11 november 2016

Miljö, såpnötter och en speleman

Jag försöker faktiskt. Vara miljömedveten. Men det är inte lätt. Jag känner mig lurad typ varje dag. Ska man ha koll på allt så får man googla på varenda vara redan i affären och handlingen kommer att ta 7 timmar. Minst!
Om man inte bara håller sig till Krav eller Eko då förstås. Men det gillas inte alltid av plånboken. Ibland är det rent löjliga priser. 
Det finns dock varor som man inte behöver köpa ekologiskt eftersom dom innehåller inga eller låga rester av bekämpningsmedel: 
Avokado, Sockermajs, Ananas, Kål, Sockerärtor, Lök, Sparris, Mango, Papaya, Kiwi, Aubergine, Grapefrukt, Cantaloupemelon, Blomkål, Sötpotatis

Men... palmolja. Denna billiga olja som används i typ allt. Försök att undvika det om du vill köpa småkakor t.ex. Det är i stort sett omöjligt för det finns i varenda kakförpackning!! 

Det är fruktansvärt hur vi förstör vår värld bara för att det ska vara så jävla billigt som möjligt och några få skor sig så förbannat. Skogar skövlas och orangutanger dödas. Men palmoljebossarna ser orangutanger som skadedjur! Dubbelt fy fan!! Läs om palmolja på Världsnaturfondens sida. Men om man nu skiter i att djur dör för att få äta sin jävla kaka så kan man ju kanske möjligen tänka på att det även är onyttigt. För DET är ju viktigt!

Nu har jag köpt såpnötter. Det är ekologiskt och ska användas i tvättmaskinen. Sen har jag läst på Råd&Rön att det är direkt värdelöst. Tvätten blir lika ren bara med vatten. Ja, men i så fall så kanske vi ska skippa tvättmedel helt och bara använda vatten! Jag tänker iaf testa. Och jag ska ta reda på mer. Om det sen inte funkar kan dom få ligga i en skål och vara fina.
Igår var jag kulturell. Jag och väninna var på Uppsala Stadsteater och såg Spelman på taket i en sista repetition. Så fantastiskt! Fyndig, rolig och otroliga sångröster! Se den!
Bild lånad från Uppsala stadsteater
Varför gör man inte sånt här oftare? Nej, för man är så jävla bekväm. Sitter och glor på TV:n eller plattan. Men ofta är det ju så att man måste boka så långt fram så man knappt vet om man är i livet längre. Gärna framförhållning, men med måtta.

Annars då. Jo, jag har gått ner 3 kilo på 6 veckor med Viktväktarna. Känns bra och lagom snabbt. Men nu är det helg och då slår vi klackarna i taket! Toodeloo!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

onsdag 9 november 2016

Gräva skyddsgrop?

Denna dystra dag....

När jag först läste om att Trump kandiderade till president så trodde jag att det var ett skämt. Ett jippo. Nu känns det som en svart komedi. Av Bergman. Fast vi i pessimistklubben säger: var det inte det jag kunde ge mig fan på!
Inte för att jag gillar Clinton heller, men hon känns något, lite mer mänsklig om man får uttrycka sig så. Eller är det för att hon är kvinna?

Den där gulhättade pompösa slemproppen till man däremot, är jag osäker på har några mänskliga företräden alls. Men man kan ha fel. Jag hoppas att jag har fel!!!! Han har ju ändå varit gift tre gånger (!!!) och fått fem barn. (Konstigt. Tre fruar och han har kvar den frisyren!)

När min salig moder levde sa hon (vet inte vart hon hört det) att varje generation skulle få uppleva ett världskrig. Jag hoppas innerligt att hon var felunderrättad! Gubbe planerar hönshus. Jag tycker att det börjar bli dags för ett skyddsrum istället. Om man nu vill överleva.

Dystert är det. Och snön bara vräker ner.

Aldrig har jag känt sån dragkraft till att gå i ide som nu. Men om jag nu får till det där skyddsrummet, så kan jag ju använda det vintertid.
Skottat har jag gjort. Fast jag inte får för ryggen. Men man måste ju! Snöslunga står på önskelistan. Eller en "handyman" som kan skotta och köra mig runt. När Gubbe jobbar menar jag.

Frazze tittade ut så pass länge att femton snöflingor fastnade i pälsen. Sen gick han in och har sovit sen dess. Katter är inte dumma!
Och livet går vidare. Trots allt.

fredag 4 november 2016

Glädje över en maskin!

Tjolahopp, tjolahej! Nu är den här!!! Min overlockmaskin som jag velat ha så länge. Den inköptes på symässan förra helgen.

Tack 1: alla ni som bidrog till denna ögonsten på min födelsedag!
Tack 2: brorsdotter Martina som först guidade mig i denna overlockvärld
Tack 3: sist men inte minst - vännen Sonja som hjälpte mig med tips och stöd vid köpet.

Har ni sett vilken liten gullig?!
Nu ska jag bara gå igenom instruktionsboken och cd-skivan så ska det nog sys utav helvete sen! Och om man inte får ordning på det hela så finns gratislektioner i butik och även youtube-klipp. Men har jag fått ordning på tre datorer här hemma (när det inte varit stört omöjligt och broder Tuck fått rycka ut) så ska jag nog klara av denna symaskin också!

Någon brist på tyg är det inte heller. (Köper tyg först och maskin sen... hm!) Det är ju bara det att man ska ha mönster också. Som ska ritas och klippas till. Men det ska nog ordna sig med den saken bara man fått snurr. Det är ju ändå inget nytt.

Det enda jag behöver nu är lugn och ro och inget som stör. Stänger in mig i syrummet med "stör-ej"-skylten uppe! Undrar om katterna kan läsa den? Dom lär stå utanför och krafsa.

Gubbe får nog klara sig med matlådor ett tag. Vem har tid att laga mat nu? Eller så åker han säkert gladeligen till någon korvmoj. Här äts det ju Viktväktarmat. Nä skoja. Klart han ska ha mat! Han var också med på ett hörn på maskinen så kanske, kanske det även blir ett par kallingar så småningom.

Nu ska jag faktiskt gå och förbereda middag till Gubbe. Själv blir jag bjuden på detsamma hos väninna. Jo, så bra har jag det! Glad fredag på er alla hopa!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

fredag 28 oktober 2016

Rultig, skor och säng

Jag viktväktar sen fyra veckor tillbaka. Det är då fan att man inte ska kunna gå ner 10 kilo på fjorton dagar. Nä, just det.... du åt ju upp dig under 18 månader! För så är det. Man vill att det ska gå fort. Men det gick ju inte så fort att gå upp heller.

Nu är ju inte jag den som försöker bli smal. Jag är född rultig och har så förblivit. Men jag tycker inte om när det tar emot överallt och kläderna krymper. Jag måste lära mig att tänka mig för vad jag stoppar i mig. Jag äter knappt frukost, ingen lunch men middag och sen blir det tuggande hela kvällen på både det ena och det andra. Inte bra! Så nu äter jag frukost, lunch och middag och är nöjd. För mätt blir jag. Och jag unnar mig på helgerna. Det måste man för annars blir det för tråkigt. Och tråkigt går bort!
Jag väger mig på söndagar (vilket var ett dumt val när man unnar sig på helgen) och på tre veckor har jag gått ner nästan 2 kilo och det får man vara nöjd med.

Jag tänkte visa upp vilka fina skor jag hade på min Stay-Cool-fest. Är inte dom här coola så säg!?
Jag köpte skorna för 75 spänn på rea. Sen klippte jag ur serietidningar och satte dit med decoupage. Synd bara att dom inte pallade för mer än en fest! Men man kan ju inte gå omkring och vara cool hela tiden. Eller?

Sjukgymnastiken rullar på. Jag har blivit mycket rörligare och starkare. Däremot bråkar höften hela tiden så nu måste jag få någon rätsida på det. Det är alltså inte höftkulan som spökar utan den där osteochondrosen. Ny hård säng hjälpte inte heller. Fast kanske lite. Det var ändå välbehövligt att byta den. Man kan inte ligga som på marshmallows längre. Tyvärr!

Gubbe höll på att ligga ihjäl sig de första två nätterna. "Som att sova på golvet" sa han. Men jag föreslog att han kunde ha mjukare på sin sida när vi köpte sängen, så han får stå sitt kast. Och nu sover han gott iaf. Själv tycker jag att det var underbart att slippa sätta sig upp varje gång jag ska vända mig (typ femtiosju-och-en-halv-gång per natt). Nu kan man bara liksom glida runt.

28 oktober är det och solen skiner från klarblå himmel. Det är bara att njuta! Det ska ju bli en hemsk vinter. Hurrrrrr! Jag går i ide!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

torsdag 20 oktober 2016

Matskedar och svamphelg

Jag skulle vilja veta en sak. Varför finns det 10 st teskedar i mina lådor, när det inte finns en enda matsked? Alltså dom köps ju i knippen. Är dom på samma ställe som singelstrumporna? Att decilitermått försvinner är inte så konstigt då man emellanåt hittar dom i mjölpåsar och liknande. Men teskedar? Som ni ser finns det 4 kryddmått också. Var är resten? Jag använder dom typ aldrig. Ett av livets stora frågor.

I helgen var vi på tur. Till Hälsingland. En årlig oktoberträff som man ser fram emot redan i november. Tillsammans med ett gäng galna människor och en otroligt söt (och även han galen) hund. Efter att vi busat tillsammans ganska så länge så hade jag blåmärken över hela händerna. Ska ta med boxhandskar nästa gång.

Förevändningen för träffen är svampplockning. Och ta mig tusan om vi inte hittade sådana! En hel plastkasse fick jag ihop. Gubbe fyllde halva sin påse med mossa och hade ändå inte mer än en halv. Men så kan man inte heller få så mycket svamp av att sitta på en stubbe och prata.

Efter svampplockningen - som däckade mig då jag fick frostskador - serverades kolbulle. Något jag aldrig tidigare ätit. (Fast en som var med sa att jag hade det. Inget jag minns) Det var väldigt mumsigt. Särskilt som jag kunde ligga inne under 2 filtar och 1 täcke och bli matad! Så fina vänner har jag! Nästa gång ska jag föreslå sluring till lunch.
Idag har jag varit ute och tittat (!) på gräsmattan för att se om den behövde klippas. Jag bestämde mig för inte. Den behöver säkert vara lite lång innan vintern kommer. Däremot behöver det krattas. Men jag har sååååå ont i mina axlar så jag får nog hyra in någon. Någon?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

torsdag 13 oktober 2016

Grapefrukt och plättar

Idag har man blivit hoptryckt. Tuttografi stod på agendan. När jag gick in hade jag två grapefrukthalvor (lätt skrynkliga men ändå) och när jag gick ut hade jag två plättar. Inte för att jag har mycket att komma med i tuttvärlden, men dom lyckas ändå dra ut dom längre än vad man trodde var möjligt.
Svettig var jag också. Jag åkte kommunalt pga dåligt med parkeringar och Gubbe behövde bilen. Jag väntade på bussen länge och väl. Eftersom jag inte gärna står still och väntar så vankade jag omkring och då passade bussjäveln på att åka ifrån mig! Mer än 2 minuter innan avgång!!! Jag tror jag svor lite. Högt!
... jag gick. Det var inga problem med det - 25 minuter , men jag hade ju en tid att passa. Det blev en promenad över skogskyrkogården i Solna.
Där var det lugna gatan. Tills jag kom. Jag tror att dom skruvade lite på sig i gravarna när jag susade förbi med andan i halsen. Men dom kan behöva lite uppståndelse. Det är ju snart allhelgona också. Då ska det ju ändå bli fullt ös med folk och lyktor på kyrkogården.

Nåja, nu är det gjort. Och imorgon är det fredag. Då ska jag träffa finaste vänner och plocka svamp. Jag hoppas att vi gör några fynd för här hemma har jag inte hittat en enda i år. Nu ska vi ett par timmar norröver så jag hoppas att det kan finnas lite där.

För övrigt är jag lite irriterad på windows 10. Ofta när jag kommer till datorn så har den startat om. Bara så där. "Hej" står det. "Vi har uppdaterat datorn". Vilka jävla vi? Och utan min tillåtelse!? Ska kolla upp det där när jag ids.

torsdag 29 september 2016

Bortstädat, träning och bebis

Men jävlars och anåda! Hela min lista med bloggar som jag följer är borta! Fan, fan, fan! Det måste ha hänt igår när jag gjorde om layouten. Fast jag rörde ju aldrig den delen. Jaha, ja. Murphy har varit framme igen. Då får man gnugga hjärncellerna nu då och leta reda på de bloggar jag kommer ihåg.
Eller så får ni lov att kommentera så jag får era länkar. Det var väl en bra idé?! Nåja, några ska jag nog komma ihåg (tänkte den halvsenila kärringen).
Dessutom får jag meddelande om att min sida inte är säker. För att jag stökat om i layouten. Därför har jag försökt städa upp, men inte heller det hjälpte. Men efter att jag letat som en galning verkar det som att man ska ha en egen domän för att kunna ha https. Vilket jag iofs har, men orka!

Image courtesy of Stuart Miles
at FreeDigitalPhotos.net
Idag har jag varit på ryggträning hos min sjukgymnast. Två gånger i veckan och jag är sååååå duktig. De andra dagarna tränar jag hemma. Allt för den sura ryggens skull. Men jag är så glad för jag har hittat världens bästa sjukgymnaster! Så många kiropraktorer, naprapater, osteopater och sjukgymnaster som jag passerat i mina dagar och nu äntligen! Så jag kämpar för att bli rörligare.
Artros och Intervertebral Osteochondros (tänk så fina namn på nåt som gör ont) ska nu bli bättre av rörelse. Jag kämpar och hoppas. För nu är det fanimej stört omöjligt att sova.

Men det skall också inhandlas ny säng. Det spelar stor roll för ryggen och den vi har, har gjort sitt. Vi är ju så urgamla nu så vi får tänka på hur vi ligger. I alla fall jag. Gubbe tycker att han är 23,5 fortfarande. (Även om han också gnyr över ond rygg).

Men så över till något roligare! Nu har Gubbes dotter fött sitt 2:a barn. En liten dotter som ska heta  Adele. Välkommen till världen säger vi till henne. Och bra kämpat mamman, som fick gå ganska så länge över tiden. Så fort jag hörde nyheten så sprang jag och köpte söta babykläder. Det har man inte gjort på tre år nu.

hur många barnbarn är det nu då? Jag har 4, Gubbe har 9 + 4 bonus. Summa 17 st. Och snart är det dags för julklappar. Undrar om alla nöjer sig med varsitt par strumpor?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

onsdag 28 september 2016

Otack är kattmattens lön

Gubbe har tagit hem björkstockar. Snabbt var man framme och tänkte ut ett klätterträd till katterna. "Varför, hurdå och hur tänkte du nu" var några av kommentarerna från Gubbe, samt "grymt".  Men man är van vid grymtningar och suckar och tjatar vidare om "tänk vad katterna blir glada".  Vilket följs av mera grymt.
Men han gör som jag vill ändå. För han vet att om han inte gör det så gör jag det själv på ren envishet. Även om jag inte kan. Så... jag sågar lite och skaffar hyllplan och Gubbe bär och skruvar. Och så står den där.
Och var är katten? I trädet? Nej, på sängen ligger han. Och när han gått ifrån sängen så lägger han sig på golvet. Sträcker ut sig och har inga bekymmer i världen.
Därför lyfter jag upp katten på högsta plats. Han kliar sig lite i mungipan på pinnen som sticker ut och sen hoppar han ner. Katter och tacksamhet går inte ihop direkt. Vi får väl se om trädet blir intressantare i vinter. Annars blir det ved.

Ute är det hit-och-dit-väder. Äntligen lite regn i alla fall. Men emellanåt tittar solen fram. Härliga höst!
Läs även andra bloggares åsikter om , ,