Söndagsnöje? Nä, inte för mig!

Jag har varit på Ikea. Det var inte bara jag som var där. Det kryllade av folk. När vi kommit in kom vi på att vi var hungriga på en varmkorv och gick därför igenom hela Ikea för att komma till utgången där korven fanns. Vi köade, korvade och gick ut och in igen. Så började promenaden på nytt. För på Ikea promeneras det. Hälften av alla som är där promenerar. Jag promenerar aldrig! Jag går fort. Det är inget jag har bestämt mig för utan det är mina ben. Dom har liksom bara en fart. Ska man ha tag i något så gäller det att se det i tid så man kan sträcka ut armarna och liksom fånga sakerna i förbifarten. Men... vi fick alltså promenera, eftersom det var mer köbildning än på E4 i rusningstid.

När vi nästan kommit hela vägen igenom, insåg jag att jag inte hittat det jag sökte. Jag gick liksom inte på måfå utan visste vad jag ville ha. Det var bara att gå tillbaka igen. Har ni provat att köra mot trafiken på E4:an? Det kan inte ha varit någonting emot det här! Jösses, jag trodde ett tag att det var fara för mitt liv. Det är som om en mängd zombier sakta väller fram emot en med tom, stirrande blick.

Hittade till slut det jag skulle ha och gick till anvisad hylla. Den fanns så klart inte där! Gick till en dataskärm och hittade till slut rätt hylla. Återstod... kassakö. Snabbkassa valdes och hejåhå vad snabbt det inte gick där då. Gammal kärring (säkert 10 år yngre än jag) före i kön skulle - efter att ha skannat och betalt - packa om sina varor i sina kassar! Jaaa, men bra - bry dig inte om att folk står bakom i kön nu när du har kommit fram!
Till slut kom vi ut och med livet i behåll. Nu dröjer det innan jag far dit igen. Behöver jag säga att jag INTE är någon Ikea-fan?

Sen blev det roligare :)
Eftersom min kamera dog så kollade jag på blocket efter en ny och hittade en precis likadan som den som dog! 700 mer än reparationen blev det, men då fick jag dessutom med laddare, minneskort, kameraväska och ett stativ! Det hade jag ju ändå tänkt köpa. Bara det att kameran var en likadan är ju värt massor för det tar sån tid att lära in sig på nytt. Så nu ska jag fira med... en chokladbit!

Och ifall ni undrar så gick jag inte i kyrkan den här söndagen heller...