Munskyddsmaffian och andra höns

 Jag vet inte om jag törs säga det, men jag börjar bli lite irriterad på munskyddsmaffian! Dessa består av vissa kvinnor (naturligtvis iförda munskydd) som högt och tydligt talar om för folk om man kommer för nära. För... inte kan man tänka sig att M-maffian skulle kunna tänka sig att akta på sig själva. Nej, de lutar sig gärna lite närmare, för att påpeka att man är för nära.
Jag håller absolut avstånd! Väntar snällt och tar en annan väg. Men dessa maffiosor verkar vara ute för att få någon att gnälla på. Det är väl lika bra att man börjar handla via nätet kanske. Men jag undrar varför inte dessa personer gör just det.

Vi har fått ägg! Flera stycken. Äntligen! Sen räven var här och slukade två hönor, så har de tre kvarvarande värpvägrat. Psykisk äggstanning antagligen. Så nu har vi skaffat tre nya fräscha hönor.

Dom var unga när dom kom, så dom har inte börjat värpa förrän nu. Modiga Mona, Fröken Fjäder och Halta Hulda (som var halt när hon kom) Halta Hulda var den första som började lägga ägg.

Och så tror dom att jag är deras mamma. Nog för att man varit hönsmamma förr, men dessa tre går efter mig hela tiden, om jag inte stänger in dom. Följer gärna med in till och med. Vilket jag inte tycker är en bra idé. 

Gammelhönan Venus vill inte gärna vara med. Hon ligger och ruvar mest hela tiden. Utan ägg! Man får bära ut henne. Nu är hon så stor och tjock också, så om man gjorde hönsragu på henne så skulle det räcka till tjugo pers. Men vem vill äta en seg värphöna? 

Värstingkatten är sur. Han ruvar också. På hämnd. Han blev pickad på nosen av Halta Hulda när han kom för nära. Höjden av förolämpning för husets försvarare nr 1.

I helgen äter vi kräftor!

Läs även andra bloggares åsikter om munskyddsmaffian, höns

En relationsberättelse

Läs den här berättelsen om ni inte gjort det förut.

Nedan följer en unik möjlighet för er att ta del av mannens komplexa känsloliv. Utnyttja detta unika tillfälle och låt det bli en ledstjärna i era relationer.

Låt oss säga att en kille, vid namn Roger, är attraherad av en tjej som vi kan kalla Helena. Han frågar om de ska gå på bio; hon säger ja; de har en kul kväll ihop. Några kvällar senare bjuder Roger ut Helena på middag, och åter igen har de en härlig kväll. De fortsätter att träffa varandra gång efter gång, och efter ett tag är det ingen utav de två som träffar någon annan.
Och så, en kväll då de är i bilen på väg hem, slår en tanke Helena. utan att tänka sig för säger hon
"Inser du att i kväll så är det exakt sex månader sedan vi började gå ut tillsammans?" Tystnad följer i bilen, och Helena tycker att det blivit väldigt tyst.
Hon tänker för sig själv: "Jösses, jag undrar om det stör honom att jag sa så. Kanske känner han sig inspärrad i vår relation; kanske tror han att jag försöker dra in honom i något bindande, som han inte är redo för". Roger tänker: "Jösses! Sex månader".
Helena tänker: "Fast...jag är inte riktigt säker på att jag vill ha en relation som den här. Ibland önskar jag att jag hade lite mer rum för mig själv, så att jag skulle kunna fundera på om jag verkligen vill vara med på det här, när vi stadigt är på väg mot . . . ja, vad är vi på väg mot? Kommer vi att fortsätta att träffa varandra på den här nivån av intimitet? Är vi på väg mot ett äktenskap? Mot barn? Mot ett liv tillsammans för evigt? Är jag redo för att göra ett sådant val? Känner jag verkligen den här personen?"
Och Roger tänker:" . . . så det blir . . . låt se nu ..februari då vi började gå ut med varandra, ja just det, det kommer jag ihåg, det var precis efter att jag hade lämnat in bilen på service, och det betyder . . . få kolla mätaren . . . Oj då! Jag borde ha bytt olja för bra länge sen!"
Och Helena tänker: "Han är upprörd. Jag kan se det på hans ansikte. Kanske jag tolkar det här helt fel! Kanske vill han ha ut mer utav vår relation. Mer intimitet, mer hängivelse; kanske upptäckte han - även innan jag själv gjorde det - att jag var reserverad. Ja, så måste det vara. Det är därför han inte vill säga något om sina egna känslor. Han är rädd för att bli bränd."
Och Roger tänker: "Jag måste be dem kolla hjulställningen igen. Jag bryr mig inte om vad de där idioterna säger, det är fortfarande inte bra. Och jag hoppas att de inte skyller på det kalla vädret den här gången. Vadå kallt väder, förresten? Det är 24 plus ute, den här bilen rycker som en förbaskad sopbil, och jag som betalade de där inkompetenta tjuvarna 5000 spänn."
Och Helena tänker: "Han är arg. Och jag kan inte klandra honom. Jag skulle varit arg också. Rasande. Gud, jag känner mig så skyldig, då jag drar med honom in i något sådant här, men jag kan inte rå för mina känslor. Jag är helt enkelt inte säker. . ."
Och Roger tänker: "De kommer antagligen att säga att det bara är 90-dagars garanti. Det är precis vad de kommer att säga, de fula illrarna."
Och Helena tänker: "Kanske är jag för idealistisk, väntar på att en riddare ska komma ridande på sina vita häst, när jag sitter bredvid en perfekt kille, en person som jag tycker om att vara med på min lediga tid, en person som jag verkligen bryr mig om, en person som bryr sig om mig. En person som pinas just nu, på grund av min egocentriska skolflicksdröm."
Och Roger tänker: "Garanti? De vill ha en garanti? Jag ska ge dem en sjuhelvetes garanti! Jag ska ta deras garanti och stoppa upp den i deras . . "
"Roger" säger Helena högt.
"Va?" säger Roger överraskat.
"Tortera inte dig själv sådär", säger hon, på samma gång som hennes ögon börjar svämma över av tårar. "Kanske skulle jag .. . Åh Gud, jag känner mig så . . ." (Helena vänder sig bort, gråtande.)
"Va?" säger Roger.
"Jag är en idiot", snyftar Helena. "Jag menar, jag vet att det inte kommer någon riddare. Jag vet det. Det är så dumt. Det kommer ingen riddare, och det kommer ingen vit häst."
"Kommer det ingen häst?" säger Roger.
"Du tror att jag är vrickad, eller hur?" säger Helena.
"Nej!" säger Roger, överlycklig över att äntligen veta ett bra svar.
"Det är bara det . . . att jag . . jag behöver mer tid", säger Helena.
(En 15 sekunders paus följer där Roger, hårt tänkande, försöker komma på ett säkert svar. Slutligen kommer han på ett som han tror kan fungera.) "Ja", säger han. (Helena, djupt rörd, rör försiktigt vid hans hand.) ´
"Åh, Roger, tycker du verkligen så?" säger hon.
"Om vad?" säger Roger.
"Om tiden", svarar Helena.

"Aha", säger Roger. "Ja."

Helena vänder sig mot honom och stirrar djupt in i hans ögon, och får honom därmed att bli otroligt nervös inför vad hon kommer att säga här näst, särskilt om det innehåller ordet häst. Slutligen säger hon "Tack, Roger". "Tack själv", säger Roger.
Roger kör hem Helena, där hon slänger sig på sin säng där hon, en konfliktfylld, torterad själ, gråter tills solen går upp.
Roger, kommer till sin lägenhet, tar fram ett paket med Ballerina, sätter på teven och faller genast i djup koncentration då han får se en repris av en tennismatch mellan två tjeckoslovaker som han aldrig hört talas om. En liten röst i hans bakhuvud säger att något viktigt hände i bilen denna kväll, men Roger är ganska säker på att han aldrig skulle kunna komma på vad det var, så han beslutar sig för att det är bäst att han inte tänker mer på det. (Detta är också Rogers policy angående världssvälten.)
Följande dag kommer Helena att ringa sin bästa vän, kanske hennes två bästa vänner, och de kommer att prata om det som hände i bilen i går kväll sex timmar i sträck. In i minsta detalj kommer de att analysera allt som hon sa och allt som han sa, de kommer att gå över det om och om igen, utforska varje detalj, ord, uttryck, och gest för nyanser av betydande mening.
De kommer att fortsätta diskutera det här, från och till, under de följande veckorna, kanske till och med månaderna, men kommer inte att komma fram till några bastanta slutledningar. Ej heller kommer de att tråkas ut av det.
Roger, å andra sidan, kommer att göra en kort paus precis före sin serve i squash, som han spelar med en utav Helenas äldsta vänner, rynka sin panna, och säga: "Viktor, har Helena någonsin haft en häst?"

Läs även andra bloggares åsikter om Förhållande, Känsloliv, Berättelse, Relation, Humor

Absorbera intimare

Jag hittade en sida där man kan få fram anagram. Vad gör man inte när man är sjuk!? Jag skrev in mitt flicknamn, för- och efternamn, och fick bl.a. fram: Betongens brits och bottnens isberg - Lät ju lite väl hårt och kallt det där. Burrrr!  Jag som var så snäll och blyg när jag var liten.
Jag la till mitt mellannamn och då fick jag fram detta: Ateisters bombningar - Ja, jävlar i min lilla låda. Då krigar man inte i Guds namn inte. Men det kanske inte var så fel ändå i mitt ateistiska hem alldeles intill kyrkan.
Sen tog jag mig för att skriva in det namn som jag först skulle ha hetat. Det blev inte så eftersom någon släkting tydligen snodde det före mig. Lika bra det eftersom jag har en svägerska som heter så. Alltså, det jag från början skulle ha hetat, samt mitt mellannamn blir: Boningarnas mulligaste - Se där ja! Kanske skulle haft det namnet ändå.
1982 gick jag så sta och gifte mig och ändrade då mitt efternamn. Med det namnet blev ett av resultaten så här:
Bertils agn - Ja, min dåvarande make var fiskare. Dock hette han inte Bertil. 
Vid giftermål nr 2 blev det åter ändring av namn, och då blev det så här: Bosnierberta - ha, ha... nog för att man fått heta Beirut många gånger men det här var något nytt! Lägger jag till mitt mellannamn så blir det Absorbera intimare. Jag får väl översätta det till uppta förtrolighet. Det låter väl fint :)
Om jag skriver in enbart mitt förnamn så blir det Biter - Det ska väl vara min ironi då kanske.
Sen fanns det ju en hel drös av mer obegripliga bokstavskombinationer, men dom skiter vi i. Gå in och testa själva får ni se på Arrak anagram.

Läs även andra bloggares åsikter om Namn, anagram, humor

Morgonstund har guld i mund... not!

Idag hade jag föresatt mig att soooooova länge eftersom jag är ledig. Sen skulle jag sy och tvätta/putsa bilen.
Dagen började 7.15 med att telefonhelvetet skrällde typ 14 signaler. Jag struntade i det. Bestämde mig för att det var en försäljare och försökte somna om. Då ringde det igen. Lika intensivt. Pallra sig upp och gå ner och titta ifall att det skulle vara lilla mamman. Det var det inte. Okänt nummer, men jag svarade och fick genast ett långt piiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiip i örat. Faxhelvete!
Stod förvirrad i köket och funderade på vad jag skulle göra nu. Lägga mig igen eller inte. Lyfte av telefonluren och då...... ringer Gubbes telefon! Men Gubbe är på jobbet.
Alltså, glömd telefon ligger och ringer med den hemskaste signal ni kan tänka er. Vid det här laget är jag färdig att strypa någon. Sedan kommer ett meddelande om telefonsvar. Jag ringer upp och hör efter.
Jo då, någon Patrik har försökt faxa Gubbe. Jag ringer upp - upptaget. Jag väntar. Jag ringer upp - upptaget.
Jag sätter på kaffe! Puh! Ringer upp igen och nu svarar Patrik. "Ja, hej" säger jag "jag heter Berit och bor med den där Thomas som du försöker ringa och faxa till". Det blir tyst en stund och sen säger Patrik "jaha... ja". Varpå jag säger att telefonen är glömd hemma och faxnumret är fel. Han får rätt nummer till faxen och jag kan äntligen sätta mig i soffan och surpla i mig kaffe. Håret börjar långsamt lägga sig ner igen.
Jag somnar om ett tag i soffan, sen kommer Gubbe plötsligt hem. Han tittar först på mig och sedan ser han sin egen telefon på bordet framför mig varpå han säger "vafan" och börjar klappa sig på byxorna för att känna efter om telefonen är där ändå, fast den ligger på bordet. Jag förklarar morgonens situation och Gubbe säger "ja, då ber jag om ursäkt". Jag bara morrar lite i ena mungipan.
Hur blev det då med bilen? Nä, A-vännen kom förbi på fika och sen började regnet ösa ner. Ingen biltvätt alltså. Så då återstår att sy. Få se nu... var är det nu jag har syrummet....

Läs även andra bloggares åsikter om Morgon, Telefon, Ringa

Varför spelar dom inte....

...det som jag vill höra?
Jag måste ta tag i det här med att ha cd-skivor med mig i bilen. Jag glömmer det hela tiden och blir så irriterad. Jag måste nämligen ha något att byta till när reklamen sätter igång. Oftast kan jag byta till en annan kanal som inte har sin reklam samtidigt, men ibland har alla tajmat in samma tid. Sen finns det ju visserligen fortfarande kanaler utan reklam men när jag slår över dit så är det sport nio gånger av tio och det är, om möjligt, ännu värre än reklam.
Jag hade en favoritkanal ett tag som hette "Star FM". Visserligen reklam där också men väldigt bra och blandad musik. Den försvann. Naturligtvis. Den kanalen hette tidigare "Svenska favoriter" och hade också en bra blandning. Men nu - nu har den plötsligt förvandlats till en pratkanal och heter nu "Radio 1". Skit också!
Idag när jag tryckte hej vilt mellan kanalerna kom jag in på en diskussion om träning. Jag lyssnade ett tag och fick lära mig att man blir kåt av att träna. Jodå, så sa dom. Det är därför så många joggar. Blodet liksom kokar till när man rör sig. Inte underligt då att det så ofta är överfall i motionsspåren. Åtminstone är det så i TV-deckarna.
Ja, det blev ju inte roligare än så att lyssna på detta så jag bytte kanal igen. "Rix-FM". Inte kul. Antingen så kommer Titti med sin smeksamma (hö, hö) röst så högtalarna nästans pricker eller så spelar dom Robyn. Stup i den berömda kvarten spelas hon. Går bort direkt.
Sen ska vi ju inte tala om vissa mesproppar och mummelgubbar som inte borde få närma sig en radiostudio på 5 mils avstånd. Ingen nämnd och ingen glömd men dom finns på vinyl och lugna favoriter.
Nä, får nog ta och snitsa ihop en favorit-CD för att ta med i bilen så jag inte blir desperat en dag och kör mot trafiken på E18.
Läs även andra bloggares åsikter om radiokanaler, musik, reklam, mesproppar, mummelgubbar, vinyl, lugna favoriter

Varg & co

Jag fick hem en katalog från Discshop. Och... vad skådade mitt norra öga om inte en utgåva av Fablernas Värld! Detta tokroliga barnprogram som skapades mellan 68 och 92. Den är ursprungligen holländsk men det är ju inte dockorna i sig som är det roliga med denna barnserie, utan snacket. Bert-Åke Varg som Pentti Varg är ju helt fantastisk med sina kommentarer. (Undrar om han fick jobbet på grund av namnet?)
Jag tror att det var nog mer vuxna och stora barn som uppskattade detta program. För små barn var det kanske inte det allra bästa. Jag minns faktiskt inte vad mina barn tyckte om detta program. Men jag älskar Fablernas Värld! Men nu ska jag iväg till jobbet så jag säger bara.... Simma lugnt!

Och in i mitt huvud dyker...

Edvin Adolphson. Född 1893 i Furingstad i Östergötland. Död 1979. Inte vet jag varför han plötsligt knackar på innanför mitt pannben men det kanske har att göra med att jag funderat på det här med släktforskning och han är faktiskt född på den ort där min pappas morföräldrar bodde. Kanske han knackar på och säger "hörrö kärring - du är i rakt nedstigande led min bryllings tremännings ingifta brosbarn barnbarn". Nä, skulle inte tro det. Jag har nog bara statare och fyllhundar i mitt släktled.
Edwin - en tusan till kar det! I alla fall på filmduken. I verkligheten har jag inte haft den äran. Ingen kunde få till ett sånt krutosande tryck i "satans kanonrunkare" som han. Ska möjligen vara kapten Haddock i TinTin i så fall.
Kan det vara påverkan av dylika TV-serier och filmer som gjort att jag har ett sånt fantastiskt stort svärordsförråd?
Och ni vet väl alla att Edvin var far till trubaduren Olle Adolphson och till skådespelerskan Kristina Adolphson. Ja.... det visste ni ju.

Det ska vara enkelt att gå ut...

Jag är på jakt efter skor. Det kan ju bli vissa svårigheter för mig som inte gillar att handla. Det är ju inte direkt så att skorna kommer förbi och knackar på dörren. För det första så lever jag på stor fot - 40 - så redan där faller en hel del bort. Sen har vi som ni kan se på bilden de olika varianterna av damskor som gäller just nu. Vingeljävlaklack som man behöver stödhjul till eller plattsula som har samma stötdämpning som en strumpa. Ingen av dom passar mig. Det jag behöver nu är en sko som man bara liksom kliver in i och så sitter den där som en smäck. Jag har ju ett par typ gympaskor som funkar bra men det ska ju snöras så förbannat och jag ids inte. Vore det inte så varmt så skulle jag gå i boots året runt.


Visserligen har nedanstående snörning men jag säger bara en sak - platåskor kom tillbaaaaaaaka!

Jag - en jungfru

Är ni bra på stjärntecken? Inte jag. Den jag kan är väl karlavagnen. Eller kunde. Nu när jag har kollat så ser jag att Karlavagnen är de sju starkaste stjärnorna i Stora Björnen. Har funderat ibland på att lära mig mer men så fort jag tänker tanken så mulnar himlen ihop sig. Jag vill ju helst studera "live". Det blir ju inte så intressant att läsa om det som att se i verkligheten. Den stärnbilden som ni ser nedan är Jungfrun och det passar ju bra eftersom jag är en jungfru. Eller rättare sagt jag är född i jungfruns tecken. Den här spretiga bilden lär ju inte vara direkt lätt att hitta på himlen. Inte påminner den mycket om en jungfru i mina ögon heller. Inte stämmer den heller med....

...den här bilden som är hämtad på en annan sida. Det kanske är en helt annan jungfru.

Men som sagt, vad vet jag. Vet ni?

Frigående riddaren...

Nu vet jag vem det är som är skyldig till glasbitarna...

Mekanisk uppsamlingsmackapär med surr

Städa. Smaka på ordet. Stääääda. Det hamnar någonstans mellan krääääkas och väääägra. När jag pratar om att städa med Gubbe så är städa synonymt med dammsuga. Att städa är att dammsuga. Att plocka undan, damma, torka av finns inte. Vad beror detta på? Är det bara min Gubbe eller är det Gubbar över huvud taget? Kan det ha att göra med att dammsugaren går på el och låter? Om man fixade till en dammtrasa med blinkande lampor och ett dovt surr - skulle den bli mer intressant då? Eller en elektrisk upplockare? En hink som spelar "we will rock you" kanske skulle locka. En mopp modell större som man kan sitta på ungefär som en gräsklippare. Nu börjar uppfinnargenerna i mig att rotera igen. Tyvärr brukar det inte bli mer än tankar.

Det flängs omkring...

Där jag sitter vid datorn, ser jag in till vardagsrummet och TV:n. Ena stunden jag tittar dit så springer det runt folk som yra höns om vartannat på en gräsplan. Några skriker och tjoar i bakgrunden. Nästa gång jag tittar dit så är det några hjälmklädda saker som liksom flyter fram och tillbaka över skärmen. Denna gång är det inte grönt utan vitt underlag. Det skriks och tjoas här också. Undra på att Gubben blir trött som det jobbas på TV:n...

Katten och pillret i 14 steg

Nu har jag letat reda på en text som jag läste för längesen om hur man ger en katt piller. Den är så rolig så jag skrattar högt varje gång. OBS! Det är bara på skoj! Jag älskar katter och äter hellre upp pillren själv än tvingar i katten...

1)Ta upp katten och vagga den i armen som man gör med en baby. Håll med höger tumme och pekfinger på var sida om kattens mun och tryck försiktigt så att käkarna öppnas samtidigt som du håller pillret i höger hand. När katten öppnar munnen, släpp ner pillret i munnen. Låt katten stänga munnen och svälja.
2)Ta upp pillret från golvet och hämta katten bakom soffan. Vagga katten i vänstra armen och gör om försöket.
3)Hämta katten i sovrummet och släng det kladdiga pillret.
4)Ta ett nytt piller från foliekartan, vagga katten i vänstra armen medan du håller baktassarna i ett fast grepp med vänster hand. Tvinga upp käkarna och tryck ner pillret i botten av munnen med höger pekfinger. Stäng munnen och räkna till tio.
5)Hämta pillret från guldfiskskålen och katten från ovansidan av garderoben. Kalla in sambon från trädgården.
6)Ligg på knä på golvet med katten hårt pressad mellan knäna, håll i fram och baktassar. Ignorera det låga morrandet som kommer från katten. Be sambon hålla fast huvudet ordentligt med en hand och samtidigt trycka ner en tumstock i kattens mun. Släpp ner pillret utmed tumstocken och massera kattens strupe intensivt.
7)Hämta katten från gardinstången och ta ett nytt piller från foliekartan. Skriv upp att du måste köpa ny tumstock och nya gardiner. Plocka försiktigt upp delarna från prydnadssaker och vaser från den öppna spisen och lägg undan dom så du kan limma dom senare. Vira in katten i en stor handduk och låt sambon lägga sig på den så att huvudet nätt och jämt syns i armhålan. Stoppa in pillret i ett sugrör, tvinga upp munnen på katten med en penna och blås genom sugröret.
8)Kontrollera på etiketten så att pillret inte är farligt för människor, drick en öl för att ta bort smaken. Sätt ett plåster på sambons underarm och ta bort blodet från mattan med kallt vatten och tvål.
9)Hämta katten från grannens skjul. Ta fram ett nytt piller. Öppna en ny öl. Lägg katten i ett skåp och stäng dörren så bara huvudet syns. Tvinga upp munnen med en dessertsked. Skjut ner pillret i halsen med ett gummiband.
10)Hämta en skruvmejsel från garaget och häng tillbaks skåpsdörren på gångjärnen. Drick öl. Hämta en flaska whiskey. Slå upp. Drick. Lägg en kall kompress på käken och kolla när du fick senaste stelkrampssprutan. Lägg en whiskey kompress på käken - för desinfektion. Häll upp en ny whiskey. Släng t-shirten och hämta en ny från sovrummet.
11)Ring brandkåren och be dom ta ner den jävla katten från trädet på andra sidan gatan. Ta det sista pillret från foliekartan.
12)Bind den lilla bastardens framtassar till baktassarna med tvättlinan och bind fast ordentligt ihop med benet på köksbordet. Tryck ner pillret i munnen följt av en stor bit oxfilé. Var bestämd - håll huvudet vertikalt och häll ner en liter vatten i strupen efteråt för att skölja ner det.
13)Drick upp resten av whiskeyn. Låt sambon köra dig till akuten, var behärskad medan doktorn syr ihop fingrarna och underarmen och tar bort resterna av pillret från ditt öga. Ring möbelfirman på vägen hem och beställ ett nytt köksbord.
14)Låt "Djurens vänner" hämta den muterade katten från helvetet och ring djuraffären och kolla om dom har någon hamster.

HUR MAN GER PILLER TILL EN HUND ....
1)Vira in den i bacon!

Du ger mig tarmvred...

Tänkte vara med på melodifestivalen i år. Mitt artistnamn är: Clarabella Cluck, Jag framför låten: Du ger mig tarmvred. Mitt tacktal: Tack far, som låste in mig i garderoben i 5 år och tvingade mig att lyssna på Lotta Engberg samtidigt som du stod utanför och ackompanjerade på kastanjetter. Det har format mig till vad jag är idag...

Vill du också bli en stjärna? Gå in på Extra.se

Bokhylla vid mina fötter

Jag har en hobby. Den heter möblera om. Gubben bryr sig inte. Han är aldrig eller sällan inblandad. När jag är klar frågar jag honom vad han tycker. "Bra" säger han sådär lite avmätt. Frågar jag om jag ska möblera om säger han "nej, det är bra". När jag har möblerat om säger han "bra". Inte mycket variationer där men det ska man nog vara glad för. Att han inte lägger sig i så mycket alltså. Bara en gång knorrade han lite. Det var när jag möblerat om för 178:e gången i vardagsrummet och därmed flyttat runt tavlorna. "Det börjar se ut som om vi har termiter", blev kommentaren. Efter det har jag lugnat ner mig lite. Möblerar bara om sådär en gång i halvåret och då är det inte säkert att det sker i vardagsrummet. Man inser till slut också att man har provat alla varianter. Nu har jag ju dessutom så många hål som jag kan återanvända.

Nu håller jag för 345:e gången på och roddar om i arbetsrummet. Anledningen till att jag aldrig blir nöjd, beror för det mesta på alla udda möbler som vi har. En del billigt skit (rent ut sagt) och ett och annat loppis/antikfynd. Det blir lite svårt att få ihop det och man behöver ju en del utrymme för alla papper. Jag har bara så svårt att kasta för att köpa nytt. Jag vet ändå inte vad jag ska köpa. Just nu tar jag en paus medan en stor bokhylla ligger vid mina fötter. Den ska ut har jag bestämt. Jag fick ur hyllorna och jag har lagt den ner men jag måste nog få låna lite muskler av Gubbe när han kommer hem. Han är nämligen hos son och tapetserar. Vad glad han ska bli när han kommer hem!

Skit under naglarna?

Jag har en bekant som jobbar som lantbrevbärare. På Posten har det ju som bekant dragits in på både det ena och det andra de senaste åren. Nu ska tydligen postrundorna utökas igen. Det är uträknat att en runda ska ta 6 timmar att köra. De övriga två timmarna på en arbetsdag går åt till att sortera post.Men hon oroar sig för det där med toalettbesök. Det KAN ju gå att hålla sig i sex timmar, men inte alltid. Och det verkar som om ingen riktigt tar problemet på allvar. Det har tydligen skrattats bort, när saken kommit på tal på möten. En del är karlar som inte tycker det är något problem med att kissa i buskarna. En del har bekanta eller t.o.m. släkt längs rundan, som de kan gå in hos om det kniper. Men det har inte hon på sin runda, så hon är bekymrad. För att inte nämna sommarvikarier som absolut inte känner någon i trakten! Det är inte alltid så trevligt att lämna bilen och springa in i skogen. Och tänk om behovet är av den s.k. "brunare sorten" och blir hastigt påträngande? För att inte tala om att de flesta kvinnor har mens några dagar varje månad! Att då inte ha tillgång till vare sig toalett, papper eller tvättmöjligheter under sex timmars arbetsdag - är det verkligen förenligt med gällande arbetslagar? Det här verkar ju inte klokt i mina öron! Så alla ni som bor på landsbygden: Tänk på bacilluskerna när ni hämtar in dagens post! Man vet aldrig var nånstans de händerna som delat ut eran post, varit innan !!

Slutblippat

Jodå Filifjonkfröken, plippandet har slutat. Jag fick av larmet och gubben klättrade på stol farligt nära trappavsatsen. Han klöste, rev och svor alla eder man kan tänka sig och några till medan han satt i ett nytt batteri. Ibland undrar jag om inte saker och ting faller på plats av sig själva bara utav osande eder. Det var ju inte batteriet i sig som trilskades utan två "lock" som skulle på efter. Nu sitter de där och det är så tyyyyst och sköööönt.

Blipp, blipp, blipp

I mitt hus säger det "blipp". Efter någon minut säger det "blipp" igen. Sen kan det dröja mellan fem och femton minuter tills det blippar igen. Nej, det är inte något uppslag för "det okända". Det är ett känt ljud. Det är vårt brandlarm som är kopplat till huslarmet som blippar. Det gör det för att batteriet är slut. Hur det nu kan vara det när maken böt det för c:a en månad sedan. Han byter inte gärna igen eftersom huslarmet gick igång förra gången. Han blev helt handlingsförlamad och kom inte ihåg koden. Inte förvånande med tanke på vilket helvetiskt ljud larmet avger. Men, som sagt, nu blippar det igen. Jag har försökt att stänga av hela larmsystemet men det bryr den sig inte om. Jag tror heller inte att det är någon bra idé att jag försöker fixa med något nu när gubben sover. Går larmet så lär han väl slå skallen i taket...

Vad är det man ska hålla in?

Denna lilla tingest kallas för High-waist thigh shaper. Vad exakt är det hon håller in? Revbenen? Jag är förundrad över att dessa klädesplagg (kan man kalla dem det?) görs i så microsmå storlekar. Vad är vitsen? Undrar om den inte ramlar ner när hon tar bort armen från tuttisarna. Det trodde ni inte va, grabbar, att det var sådana här heltäckande saker under den lilla svarta...

Snurr, snurr, snurr

Jag tänker på energi. Den energi som måste utsöndras i min säng när jag ligger och snurrar på natten. Den borde ju gå att värma upp huset med. Kan man koppla någon generator till sängen måntro? Jag är säker på att jag alstrar lika mycket som ett vindkraftverk.