söndag 3 april 2011

Katten på råttan...

Jaha, dagens inlägg i naturrutan. Så här ser en helt normal dag ut i mitt och katternas liv. Frazze dyker in genom dörren. Morrandes. Gusten som ligger bredvid mig i soffan kollar upp intresserat. "Vad morrar du åt" säger jag och reser mig för att kolla läget i hallen. Jodå, Frazze har varit duktig och fångat en sork. Den lever. Det märkliga med detta är att Frazze brukar aldrig ha med sig levande sorkar in och de han tar brukar han alltid äta upp. Men den här var tydligen allt för rolig att leka med för att kunna ätas upp. Sorken hade en hiskelig fart och rände iväg över golvet. In under soffan och därifrån in under detta skåp.
Säga vad man vill om sorken, men han såg ju tydligt att den bjässen inte skulle kunna pressa sig in där under.
Sorken tryckte i sitt hörn och Frazze vaktade. När det gått en halvtimme ledsnade Frazze och Gusten tog över. Sorken tryckte i sitt hörn och inget hände. En timme gick och då hör jag piiiiip, piiiiip utifrån hallen igen. Sorken hade pilat tillbaka samma väg som den kom och Frazze var på plats. For runt som en galning bland mina skor. Nu fick jag min chans och fångade sorken och bar ut det lilla livet. Helt oskadd men rädd så klart.
Ständigt säger jag till mina raringar: kattmat = inne, levande föda = ute. Men ingen tycks fatta. Kanske ska tillägga leka = ute.
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

8 kommentarer:

  1. Jag brukar titta på när Wille gör tafatta försök att fånga skator. Någon sork har han aldrig fångat, inte ens en liten mus. Däremot har han fångat fjärilar ett par gånger.

    SvaraRadera
  2. Jösses vilken dramatik! Jag hade blivit alldeles panikslagen, du är ju modig som vågar ta i den och bära ut den!

    SvaraRadera
  3. Bitten: En riktig liten hippie-katt ;)

    SvaraRadera
  4. En av våra 3 katter kommer in med sork o möss stup i kvarten (känns det som) och släpper dem levande, men nää jag vänjer mig nog aldrig..
    Härlig blogg du har! :)

    SvaraRadera
  5. Tant Björn: Välkommen hit! Tur att det inte är alla tre som kommer in med "små vänner" då :)

    SvaraRadera
  6. Åh, jag blir helt matt när jag läser om att du tar i sorken och bär ut den. Jag skulle behöva bäras ut om en sork kom in i min boning, det är en sak som är säkert... Du är stentuff :)

    SvaraRadera
  7. Shirouz: Övning ger färdighet måste jag säga. Minns min första fästing som borrat sig in vid min navel. Jag var nära att svimma. Nu bryr jag mig inte längre. Tar dom bara mellan mina klor och rycker till.

    SvaraRadera