onsdag 14 oktober 2009

Dyrt bläck minsann

Läser att man ska köpa dyrare skrivare för att komma undan billigare i längden. På sätt och vis är det ju riktigt men det är fanimej inte lätt att reda ut vilket som blir billigast. Själv köpte jag en Epson som inte var billig. Den har 8 stycken färgpatroner som byts separat. Nu är det så här att när en toner börjar ta slut så talar skrivaren om det många, många gånger innan den är helt slut. När den till slut vägrar att skriva ut eller om det man skriver ut blir i usel färg, då byter jag. Vad händer då? Jo, genast som den patronen visar att den är fullmatad så sjunker nivån drastiskt i de andra tonerbehållarna. Det kan ju vara så att det är förhållandena mellan färgerna som gör detta men hela tiden känner jag mig lurad. Som om skrivaren emellanåt snor färg och häller ut någonstans där jag inte ser. Jävligt irriterande. Som tur är skriver jag inte ut så ofta. Ändå hade jag tänkt att jag vartefter skulle skriva ut de bästa fotona men det blir aldrig av. Särskilt inte sedan jag skaffade Picasa och har full uppsikt på datorn. Det kanske blir så ändå att man framledes bara kollar på bilderna på datorn eller TV:n men lite saknar jag fotopärmarna faktiskt.
Det största problemet är att eftersom jag är en ordningsmänniska så vill jag ha ordning från början till slut. Detta gjorde att jag började rota bland alla bilder from the very beginning och slängde dom sämsta och skulle sedan sätta in bilderna igen i rätt ordning. Klart det gick åt fanders. Plötsligt kommer man till en sida där det blir fel i ordningen och genast är jag borttappad. Sen kommer jag inte längre. Blir förbannad på mig själv som inte skrivit datum på baksidan av bilderna. Lägger åt sidan och där blir det liggande. Nu har jag nya planer på att skanna in alla dom bilder jag vill ha på datorn istället. kan ju bli hur många bilder som helst - jag vet - men vad gör man inte för ordningens skull.
Fick också ett mail från mitt webhotell om att det nu fanns fotogalleri som man kunde använda. Klart jag gick in där och röjde runt. Blev dock lite fundersam på om det var någon fördel eller inte. I och för sig kan jag välja inloggning men det kan jag ju göra på Picasa också. När jag sedan skulle gå in och kolla så fanns inte bilderna där som jag lagt upp. Som tur var så var de inte så många. Sen kom jag inte in på min hemsida över huvud taget. Tänkte att nu har jag fixatrixat till det så jag har försvunnit helt från syberrymden men det visade sig att webhotellet hade problem med servrarna idag. Jävlar och skrämmas så där.
På bilden är min mamma längst upp till vänster och hennes pappa bredvid. Den stora tjocka tanten näst längst till höger är min mormor. Jag fick aldrig träffa någon av mina morföräldrar, så det är roligt att man har bilderna kvar.

6 kommentarer:

  1. Ett välbekant problem. Själv är det bara korten för digitalkameran som jag har någon ordning på - rester bara finns i något som liknar en digital härdsmälta!

    SvaraRadera
  2. Det är så FINT med gamla kort. Man zoomar in dem, en och en, och ser en massa fina, roliga, gamla minnen. Man funderar på hur personen var, den som man aldrig fick träffa.

    SvaraRadera
  3. Ja det är både roligt o värdefullt att ha gamla foton på svunna tider och släkt som inte längre finns kvar!

    Innan jag skaffade digitalkamera satte jag in alla bilder i album - med fotohörn i ett sånt där med pappsidor där man kan skriva till varje bild. Vilket jag också gjorde. Alltid.
    Det är jätteroligt att ha.
    Jag trodde att jag skulle skriva ut de bästa bilderna från digitalkameran också, och fortsätta sätta in i album. Men det har spårat ur fullständigt! Nu har man ju så otrooooligt mkt bilder, och att välja ut de bästa där är ett evighetsarbete och det skulle ändå bli sjutton miljoner bilder att sätta in. Alldeles för tidskrävande - för att inte tala om kostnader för fotopapper och färg...
    Så numera skriver jag bara ut nån enstaka om jag vill göra en förstoring eller skicka till någon.
    Det är svårt det där - man vill både ha kvar det gamla sättet med album, men ändå gillar man det där digitala påfundet.

    SvaraRadera
  4. Red: Ha, ha, härdsmälta - där sa du nåt!

    SvaraRadera
  5. Tantaluran: visst är det. Gubbe har gått så långt så han köer gamla tavlor och hänger upp på väggen på människor vi inte har en aaaaaning om vilka de är

    SvaraRadera
  6. Laila: Du beskriver på pricken det jag menar. Man tar ju så jäkla mycket foton nu när man har digital för att man kan slänga. Men gör man det? Näääää...

    SvaraRadera