Bara en katt

Frazze vår älskade katt, finns inte mer.
År 2002, efter att vi förlorat vår tredje hankatt så bestämde vi oss för att det fick räcka med vår Julia som vi hade då. Men så hade en arbetskamrat två kattungar hemma som han tyckte vi skulle kolla på.
Då mötte vi Frazze för första gången. Inte kunde jag motstå honom! På vägen hem satt han i en korg och tittade ut genom bilfönstret.

Mellan Julia och Frazze uppstod aldrig någon kärlek. Bara ett accepterande. Julia som hade älskat sina tre föregångare ville inte ha någon nära relation med Frazze. Men så här i efterhand undrar jag om det inte var Frazze som inte ville ha någon annan i sitt liv.

Redan från start övertog Frazze platsen i köksfönstret. Den favoritplatsen behöll han hela sitt liv. Där kunde han sitta och titta ut på fåglarna.

Frazze älskade att gå med oss på skogspromenader.

Han var stor och fluffig med tigermage (och inte tjock som en del sa) men ändå kunde förse sig med både sorkar och vatten. Han gick precis som ett lejon.

Och på bara några sekunder kunde han ta sig högst upp i päronträdet.

När Julia dog kom det två nya herrar till oss. Gösta (mitten) och Gusten. Gösta är med oss än och fyller snart 14 år. Gusten fick cancer för 5 år sedan. Här kan ni se skillnaden på de tre katterna. Det var när alla var friska. Nu på slutet var Frazze mindre än Gösta. Så smal och tunn.

Aldrig mer ska vi få se Frazze ligga och sträcka ut sig på gräsmattan en solig sommardag.

Eller på glasverandan.

Han var en oerhört gosig katt som älskade att bli kliad. Han var klok och vänlig och oerhört stilig!

Gösta som aldrig fick vara nära Frazze, men försökte ibland, är fundersam på vart han tagit vägen. Jag har nu förklarat för Gösta att nu är det hans tur att vara förstekatt på riktigt.

I mitt hjärta finns du alltid kvar älskade Franz Franzzon! Tack för dina 17 år.

Läs även andra bloggares åsikter om katter, Frazze, Älskade katt